Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.
Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.
Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.
Satsa på att skaffa barn eller på att bli vacker? När resurserna är knappa måste de flesta djur välja. En ny studie avslöjar ett uråldrigt ursprung till hur fjärilshonor prioriterar.
Changes in the Arctic sea ice due to global warming have created opportunities to reach previously inaccessible regions earlier than usual. Come early May, ten researchers from Stockholm University will board the Swedish icebreaker Oden in Longyearbyen on Svalbard, Norway, to participate in the international expedition ARTofMELT2023 (Atmospheric Rivers and the Onset of Sea Ice Melt 2023) led by St
Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
Sverige föreslår tillsammans med flera andra länder att hela gruppen av PFAS-ämnen förbjuds från användning och försäljning inom EU. Här är experter vid Stockholms universitet som kan kommentera.
Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.
Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Vad innebär det och vilka frågor kan bli aktuella att hantera och driva under de sex månader som Sverige ska planera och leda arbetet i ministerrådet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor med koppling till Europa och Sveriges EU-ordförandeskap.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
En ny studie från Stockholms universitet visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.
För att nå klimatmålen krävs bättre hantering av redan knappa vattenresurser, enligt en ny rapport som släpps under klimattoppmötet COP27 i Egypten. Politiska beslut utan rätt kunskapsunderlag kan äventyra både vattenförsörjningen och viktiga klimatåtgärder.
En ny studie pekar på omfattande kunskapsluckor vad gäller hållbarhetslöftena som förknippas med ny innovativ teknik i livsmedelsbranschen, såsom vertikala odlingar, blockkedjetekniken, hemleveranser och växtbaserade substitut till animaliska livsmedel.
Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr.
En ny studie visar att vi kan skapa växter som bättre kan återhämta sig från torka utan att påverka växtstorlek eller fröavkastning. Detta genom att genetiskt modifiera ligninet. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.
Årets toppmätning bekräftar att Kebnekaises sydtopp fortsatt är lägre än nordtoppen. I motsats till vad som rapporterats om extrema minskningar av glaciärer i Alperna personal från forskningsstationen, som i år besteg sydtoppen istället för att besöka den med helikopter.
