En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösni
För första gången har forskare kartlagt finansbranschens påverkan på uppkomsten av smittsamma sjukdomar. De kom fram till att en förhållandevis liten grupp av mäktiga finansinstitutioner, däribland svenska pensionsfonder, kan bidra till att minska riskerna för nya pandemier. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Lancet Planetary Health.
Forskare från Stockholms universitet har undersökt de mekanismer som under varma och torra sommardagar skapar svalt mikroklimat under skogens trädkronor. Studien avslöjar hur trädkronornas skuggning och vattnets avdunstning tillsammans skapar svalare mikroklimat i skogen, jämfört med temperaturen utanför skogen. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agricultural and Forest Meteoro
Sopbranden i Kagghamra på Södertörn i december 2020 hade stor påverkan på luftkvaliteten i närliggande bostadsområden. En ny studie från Stockholms universitet visar ökade halter av partiklar, tungmetaller och polyaromatiska kolväten under branden.
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Glaciären på Kebnekaises sydtopp blir allt mindre. Det som tidigare var Sverige högsta punkt är nu 1,4 meter lägre än förra året. Mätningar visar dessutom stor avsmältning på andra svenska glaciärer.
Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.
Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning. Ny forskning från Stockholms universitet.
Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.
Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.
Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.
Satsa på att skaffa barn eller på att bli vacker? När resurserna är knappa måste de flesta djur välja. En ny studie avslöjar ett uråldrigt ursprung till hur fjärilshonor prioriterar.
Changes in the Arctic sea ice due to global warming have created opportunities to reach previously inaccessible regions earlier than usual. Come early May, ten researchers from Stockholm University will board the Swedish icebreaker Oden in Longyearbyen on Svalbard, Norway, to participate in the international expedition ARTofMELT2023 (Atmospheric Rivers and the Onset of Sea Ice Melt 2023) led by St
Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.
Sverige föreslår tillsammans med flera andra länder att hela gruppen av PFAS-ämnen förbjuds från användning och försäljning inom EU. Här är experter vid Stockholms universitet som kan kommentera.
Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.
Våren 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Vad innebär det och vilka frågor kan bli aktuella att hantera och driva under de sex månader som Sverige ska planera och leda arbetet i ministerrådet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor med koppling till Europa och Sveriges EU-ordförandeskap.
Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
