Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljöförstöring

  • Expertlista om shopping och köpbeteende

    I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.

  • Ökad risk för harpest i takt med klimatförändringarna

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.

  • Pressinbjudan Baltic Sea Science Congress, Stockholms universitet 20-23 augusti

    Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.

  • Forskare föreslår nytt ramverk för att underlätta utfasning av icke nödvändiga högfluorerade ämnen/PFAS

    Mängden potentiellt skadliga kemikalier i vår miljö skulle kunna reduceras kraftigt om industrin använde dem enbart när det verkligen var nödvändigt. Det är slutsatsen i en vetenskaplig artikel av forskare vid Stockholms universitet. För att underlätta för både konsumenter och producenter att minska användningen av onödiga kemikalier lanserar man ett ramverk för ”nödvändig användning”.

  • Hundratals växtarter har redan utrotats – vad spelar det för roll?

    För första gången har forskare analyserat all information om växtutrotning som dokumenterats från hela världen. Resultaten, som publiceras idag i tidskriften Nature, Ecology & Evolution, visar hur många växter som har dött ut under de senaste 250 åren, vilka de är, var de har försvunnit ifrån och vad vi kan dra för lärdomar för att förhindra framtida utrotning.

  • Vatten- och fläckavvisande kemikalier i friluftskläder är onödiga

    Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier för att inte bara stå emot vatten utan även olja och andra fläckar. En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar att det är onödigt då de flesta konsumenter endast efterfrågar vattenavvisande material, samtidigt som det i dag finns vattenavvisande alternativ som är bättre för miljön.

  • Svensk forskning flerdubblar livslängden på laddningsbara NiMH-batterier

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet. Metoden gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att återvinnas.

  • Torka slår först mot vattendragen, sedan jordbruket

    Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.

  • Ny studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan

    I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.

  • Tre år mellan stora algblomningar – forskarna undrar varför

    Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.

  • Experter inför valet

    Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.

  • Mossa som kan rena dricksvatten från arsenik upptäckt

    En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.

  • Renare luft har ökat medellivslängden med upp till 1 år

    Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever ett år längre idag än för 25 år sedan. Detta tack vare att halterna av luftföroreningar från vägtrafik, har minskat. Det visar en ny studie publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics av forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).

  • Sjögräsängar på västkusten är ovanligt bra på att lagra koldioxid

    Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.

  • Ozonskiktet återhämtar sig inte på våra breddgrader

    Ozonskiktet, som skyddar oss från skadlig ultraviolett strålning, återhämtar sig vid polerna. Men oväntade minskningar i andra delar av atmosfären kan förhindra att ozonlagret återhämtar sig på lägre breddgrader, där det finns fler människor.

  • Östersjöns undervattensdjungler ger mer badvänligt vatten

    När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.

  • Rätt form av samverkan viktigt för att lösa miljöproblem

    Samhällets förmåga att lösa miljöproblem är starkt kopplad till hur olika privata och offentliga aktörer samverkar och hur de nätverk som då skapas ser ut. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre som publiceras i tidskriften Science.

  • Svenska forskare och globala fiskeföretag bildar koalition för hållbara hav

    Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Visa mer