Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljöpolitik

  • Pressinbjudan: Hållbarhetsforum vid Stockholms universitet

    Under Hållbarhetsforum 29-30 oktober visar några av universitetets mest framstående forskare på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Journalister som vill delta, eller intervjua någon företrädare för Stockholms universitet eller paneldeltagare i samband med Hållbarhetsforum, är välkomna att kontakta Stefan Nyman, på stefan.nyman@su.se alternativt press@su.se.

  • Lärare bjuds in till Hållbarhetsforum vid Stockholms universitet

    Hållbarhetsforum 29-30 oktober är kanske Sveriges mest kvalificerade mötesplats för hållbarhetsfrågor. Några av universitetets mest framstående forskare visar på kopplingarna mellan hållbarhet och politik, pengar, journalistik och makt. Stockholms universitet välkomnar lite extra lärare på grund- och gymnasieskolan som önskar vidareutbilda sig i hållbarhetsfrågor.

  • Forskare som kan svara på frågor om klimatet

    Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.

  • Så slogs Nordatlantens värmepump på

    För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.

  • Pressinbjudan Baltic Sea Science Congress, Stockholms universitet 20-23 augusti

    Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.

  • Klimatförändringar gör vissa väderprognoser svårare

    De pågående klimatförändringarna gör det svårare att förutspå vissa aspekter av vädret, visar en ny studie från Stockholms universitet. Studien gäller väderprognoser på 3–10 dagars sikt i norra hemisfären och störst osäkerhet uppstår när det gäller förmågan att förutspå regnmängder under sommarhalvåret, något som kan få stor betydelse för beredskapen inför översvämningar.

  • Torka slår först mot vattendragen, sedan jordbruket

    Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.

  • Experter inför valet

    Här har vi samlat forskare inom några av väljarna viktigaste frågor inför valet: migration/integration, skola/utbildning och klimat. Vi har även en lista med forskare som kan kommentera valrörelsen, utspel och partipolitik, och som kan svara på frågor om demokrati, rösträtt och svensk politik.

  • Arktisexpedition studerar molnens roll för klimatet

    Hur hänger livet i havet och isen ihop med hur moln bildas i Arktis? Och hur kan detta påverka klimatet? Det är temat för en forskningsexpedition till Arktis med den svenska isbrytaren Oden i sommar. Stockholms universitet leder forskningen ombord.

  • Renare luft har ökat medellivslängden med upp till 1 år

    Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever ett år längre idag än för 25 år sedan. Detta tack vare att halterna av luftföroreningar från vägtrafik, har minskat. Det visar en ny studie publicerad i diskussionsforumet i den vetenskapliga tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics av forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES).

  • Sjögräsängar på västkusten är ovanligt bra på att lagra koldioxid

    Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.

  • Rätt form av samverkan viktigt för att lösa miljöproblem

    Samhällets förmåga att lösa miljöproblem är starkt kopplad till hur olika privata och offentliga aktörer samverkar och hur de nätverk som då skapas ser ut. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre som publiceras i tidskriften Science.

  • Svenska forskare och globala fiskeföretag bildar koalition för hållbara hav

    Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Arktis permafrost tinar snabbare än vad som tidigare är känt

    Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Stora naturliga cykler i Nordatlantens klimat

    En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.

Visa mer