Ett säkert vårtecken är när vårblomningen i havet kommer igång. Så kallas det när olika sorters växtplankton börjar dela sig i svindlande hastighet när solen kommer åter efter vintern. Det här är en algblomning som är efterlängtad, och den är en viktig förutsättning för allt liv i havet. Nu är ni välkomna att följa med till havs på provtagning måndag 10 april, kl. 08:00 till ca 10-tiden
Forskare från Sverige, Schweiz och USA efterfrågar i en artikel som igår publicerades i Environmental Science and Technology kraftigt ökade insatser för forskning och reglering kring den stora mängden högflourerade ämnen, eller PFAS. De understryker att trots att det finns avsevärd forskning och reglering kring ett begränsat antal PFAS så är majoriteten av dessa ämnen helt förbisedda.
Under två dagar träffas de personer som verkligen kan påverka Östersjöns framtid för att dela idéer, lösningar och erfarenheter med varandra. Baltic Sea Future vänder sig till såväl politiker och tjänstemän från Östersjöregionens 1500 kommuner som till forskare och företagare. 6 mars kl 08.30 – 19-00, 7 mars 08.30 – 16.00 Svenska mässan, Älvsjö Anmälan till press@stockholmsmassan.se
Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.
De kemiska fingeravtrycken hos luftburet sot som passerar Abisko på väg till europeiska Arktis avslöjar att fossil förbränning på kontinenten är den viktigaste källan på vintern, medan vegetationsbränder i Ryssland är viktigaste källan på sommaren. Det visar en ny svensk undersökning som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.
För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.
Nya kemikalier upptäcks inte i analyser av fisk i Östersjön, det visar en studie från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet. Anledningen är att man väljer att titta efter de kemikalier som man redan känner till, och som till stor del redan är reglerade genom lagstiftningen. Många giftiga kemikalier som inte är förbjudna missas därför i miljöövervakningen.
Forskare vid Stockholms universitet och Västra Götalands länsstyrelse har undersökt sedimentprover från 15 platser längs Sveriges västkust och hittat höga halter av koppar, zink och tributyltenn (TBT). Alla tre är ämnen som används eller har använts i bottenfärger till fritidsbåtar.
För att kartlägga hur storleken på sillgrisslekolonin på Stora Karlsö förändrats under de senaste 100 åren har forskare samlat in och analyserat fotografier från både allmänhet och museer. Nu publiceras den unika studien i tidningen Current Biology.
En ny studi från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet listar viktiga framgångsfaktorer för lyckad naturvård. Faktorerna som stärker är förtroende, eldsjälar, brobyggande organisationer, flexibilitet och en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet och dess olika så kallade resursnyttjare. Studien är publicerad av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
Välkommen till Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen där universitetets forskare och externa gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor. Tisdag 30 juni har fokus medborgarskap, politiska maktstrukturer och det digitala livet. Samtalen onsdag 1 juli kretsar kring klimat, välfärd och folkhälsa. Kloka beslut kräver kunskap. Välkommen att lära dig mer.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
Avhandling från Stockholm Resilience Centre använder havsfåglar som indikatorer på förändringar i havsmiljön.
100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.
Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.
Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.
Både båtägare, båtklubbar och fastighetsägare behöver hitta strategier för att båtar ska kunna skötas om på ett hållbart sätt. Det tydliggör en ny rapport som utrett ansvarsfrågorna för vilka regler som gäller för både båtklubbar och markägare. För att förhindra negativa effekter på både människors hälsa och miljö behövs tydligare regler för hur båtverksamheten på land bör utföras.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.
