Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.
En studie i Science, ledd av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet, visar på nya sätt att förstå stenåldersmänniskors demografiska historia. Analyser av genomet hos kvarlevor från elva Skandinaviska stenåldersindivider visar att jägare/samlare upptogs och blandades med lokala jordbrukare och att jägarna/samlarna var färre än jordbrukarna. Studien publiceras i tidskriften Science.
FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.
Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.
Ett forskarlag från fem svenska universitet har hittat ett nytt sätt att behandla cancer. Konceptet har presenterats tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning. Forskargruppen vid Stockholms universitet har gjort studier som varit viktiga för att kunna utveckla effektiva hämmare mot MTH1.
Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.
Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott, det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsätta extra omega-3-fettsyror via dieten.
En kraftfullare typ av stjärnexplosioner har upptäckts. I en artikel som idag publiceras i Nature visar astronomerna hur observationer av dessa supersmällar utesluter tidigare idéer om vad som ligger bakom deras enorma ljusstyrkor. Kanske är det istället magnetarer – kraftigt magnetiska och snabbt roterande kompakta himlakroppar – som ligger bakom fenomenet.
Proteiner väljer metaller på ett mer avancerat sätt än man tidigare trott visar en ny studie som i veckan publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences USA (PNAS). Resultat som ökar förståelsen för biokemiska reaktioner man försöker efterlikna industriellt, till exempel inom så kallad grön kemi.
De senaste åren har en rad små nystartade företag gett sig i kast med en uppgift som får många etablerade företag att tveka. Med kontor i Indien och i Sverige utvecklar dessa företag komplexa IT-tjänster med 600 mil mellan kontoren. Hur skapas en känsla av närhet över avstånd i en global ekonomi? Det studeras i en ny avhandling vid Stockholms universitet.
En ny avhandling i psykologi kastar ljus på varför det finns stora skillnader i hur väl äldre personer bibehåller sin minnesförmåga, även i frånvaro av demenssjukdomar. Resultaten tyder på att bevarad funktion i vissa viktiga minnescentra i hjärnan har en avgörande roll. Men individuella skillnader i minnesförmåga från unga år kan också ha betydelse för hur hjärnan fungerar när vi åldras.
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
I en artikel i tidskriften PNAS presenterar forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen. Resultaten kan vara av betydelse för forskning om Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Korrekta diagnosmetoder är avgörande när man ska välja rätt behandling för cancerpatienter. Forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet arbetar ständigt med att förbättra metoderna för analys av cancervävnader. För första gången är det möjligt att läsa den genetiska koden hos enskilda cancerceller på deras ursprungliga plats i vävnaden. Resultaten publiceras i Nature Methods.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Scientific Reports har forskare från Stockholms universitet och Universidad de Sevilla, genom experiment skapat uppsättningar av tillstånd och mätningar för att visa uppkomsten av korrelationer i mätningar på den enklaste varianten av kvantsystem, så kallade ”qutritar”. Resultaten visar god överensstämmelse med kvantmekaniska förutsägelser.
Ultraviolett (UV)-filter i industriella produkter klassificeras som miljöfarliga medan samma kemikalier i kosmetika inte klassificeras på samma sätt. En ny studie av forskare vid Stockholms universitet som publicerats i Science of the Total Environment visar brister i nuvarande lagstiftning för UV-filter.
Jämfört med USA är värdepappersmarknaden inom EU inte lika ekonomiskt effektiv. Det beror på att regelsystemen och den tekniska infrastrukturen för transaktioner av värdepapper skiljer sig åt mellan de två handelsområdena. Det konstaterar Thomas Ordeberg i en ny avhandling från Juridicum, Stockholms universitet.
Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
Den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet förefaller inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken. Elevers skolresultat fortsätter enligt internationella undersökningar att sjunka. Forskningsresultaten upplevs som mer tillgängliga och angelägna för lärarna när forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Risken för upplopp är högre med stor boendesegregation. Det är slutsatsen av en ny studie som publiceras i kommande nummer av Urban Geography. Studien har genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.