Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skogsbruk

  • "Viktigt att se till helheten i odlingslandskapet"

    Svenska landskapsekologiska föreningen som ingår i IALE, International Association for Landscape Ecology, arrangerar tillsammans med Norrtälje kommun den 4 - 5 oktober 2006 en konferens om Odlingslandskapet. 60 forskare och praktiskt verksamma inom ekologi, naturvård, samhällsplanering, kulturmiljövård samt markägare samlas i natursköna Roslagen.

  • Barrskogarna också storproducenter av luftburna partiklar

    I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Science beskrivs barrskogen som ett naturligt system med förmåga att skapa sina egna partiklar. Resultaten har stor betydelse då partiklarna i vår omgivningsluft påverkar både klimatet och människors hälsa. Partiklarna i luftföroreningarna beräknas orsaka omkring 200 000 förtida dödsfall bara i Europa.

  • Globala marknader hotar världsfisket

    I denna veckas nummer av vetenskapstidskriften Science skriver sex svenska forskare om nya globala marknadskrafter som hotar världsfisket. Tillsammans med australiensiska, kanadensiska och holländska kollegor sätter de ljuset på de mobila fiskeflottor som tillåts plundra fiskeresurser runt om i världen för att mätta en ökande global efterfrågan på fisk. “Det nya med de mobila plundrarna är att

  • Nöden - inte uppfinningarnas moder

    Små familjejordbruk utgör basen för de flesta afrikaners försörjning. Behovet av att intensifiera produktionen hos dessa småbrukare är en grundläggande förutsättning för en positiv utveckling av Afrikas ekonomier och välstånd. I diskussioner om hur en sådan utveckling kan få fart brukar inte historiska analyser utnyttjas. Men det finns flera exempel på hur småbrukare i Afrika har intensifierat sit

  • Långlivade växter återskapar naturvärden

    Förändrad markanvändning är idag ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. I Sverige har traditionellt brukade naturbetesmarker under lång tid stått i centrum för bevarande, eftersom de har en enastående hög artrikedom. I sin avhandling från Botaniska institutionen, Stockholms universitet visar Regina Lindborg att betesgynnade växter reagerar snabbare på positiva förändringar (res

  • Växtsläktet vivor har flera släkten

    Växtsläktet Primula omfattar mer än 450 arter, bland andra gullviva, lundviva och fönsterviva. En ny doktorsavhandling i växtsystematik av Ida Trift vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet har visat att fyra andra släkten också hör dit.

  • Forskning och konst i världens is

    I den genomskinliga och vackra polarisen döljer sig information om forna tiders klimat och miljö. Denna information blir ”läsbar” genom kemiska analyser. Den klara isen vid Sydpolen fungerar även som ett fönster ut mot rymden.

  • Sofistikerade sexuella beteenden hos tuppar

    I djurvärlden är det vanligt att honor parar sig med flera hanar under en och samma reproduktiva period. Det leder till spermiekonkurrens, dvs. att spermier från flera olika hanar samtidigt konkurrerar om att befrukta ägget. Det vanligaste svaret på ökad spermiekonkurrens är att hanar ökar antalet spermier som insemineras i en hona. Eftersom hanars spermiereserver inte är obegränsade bör hanar

  • Mat på bordet

    Det går att sätta mat på bordet för en hungrande befolkning i regnfattiga regioner. Det går att dubbla och även tredubbla skördar i det småskaligt och fattiga jordbruket. Detta menar Patrick Fox, som nyligen disputerat i ämnet naturresurshushållning vid Systemekologiska institutionen. 800 miljoner människor går dagligen hungriga på vår jord, hälften av dem boende i regnfattiga miljöer. Majorite