"Estonia, twelve points, Estonie, douze points" - betygsättning av stater inte bara en fråga för schlagerfantaster Vilket land vann? Hur många poäng fick Sverige? Hur många poäng fick de andra? I dessa schlagerfestivaltider diskuterar vi ofta och ivrigt länder och poäng, vinnare och förlorare. Men länders prestationer betygsätts även inom många andra områden.
Om landskap och amerikansk kultur i det tidiga 70-talets Hollywood handlar en ny doktorsavhandling i filmvetenskap av Henrik Gustafsson, Stockholms universitet.
Hönor väljer morgonsex när de utsätts för omfattande sexuella trakasserier. Det visar en ny studie av forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet i samarbete med University of Oxford, England.
Ett nytt protein som krävs för att kontrollera gener i embryon av bananflugor har hittats av forskare vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet. Proteinet, som kallas Brakeless, kontrollerar vissa av de gener som styr embryoutveklingen.
Miljögeograf, jurister, dansforskare, romanist och klimatforskare är årets hedersdoktorer vid Stockholms universitet.
Redan från födseln kan dovhjorten skilja på bra och dålig föda, men alla individer är inte lika sparsmakade, och de individuella skillnaderna finns kvar i flera år.
Universitetsutbildning genomgår just nu en period av intensiv globalisering. Under de senaste tjugo åren har takten på vetenskapliga framsteg accelererat kraftigt samtidigt som vikten av ”kunskapsbaserad verksamhet” ökat i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer.
Högskoleverket offentliggör idag en sammanställning av sex års samlade utvärderingar. Stockholms universitet utmärker sig både genom det största antalet goda utbildningar och genom att bland de undersökta universiteten få minst antal ifrågasättanden av examensrätter.
Den främsta konflikten inom svensk kulturpolitik har inte gått mellan borgerlighet och arbetarrörelse, utan mellan elit och massa. Arbetarrörelsen har, med få undantag, slutit upp kring ett etablerat borgerligt bildningsideal.
Äldreomsorg är en viktig del av den skandinaviska välfärdsstaten. Det snabbt ökande antalet äldre personer och det faktum att vårdbehoven inte är jämnt fördelade på åldersgrupperna i befolkningen har lett till en del oro och funderingar hur framtida ökningen av behoven av äldreomsorg, och framförallt kostnaderna för densamma, kommer att påverka välfärdsstaten.
När manliga primater konkurrerar fysiskt och honorna utvecklar sina sociala förmågor formas deras hjärnor. Enligt ny forskning av Patrik Lindefors vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften "BMC Biology", har olika typer av hjärnarkitektur utvecklats genom omvärldens olika krav på hanar och honor.
Hur ser den ryska staten på narkotikaproblemet? Vilken bild av problemet förmedlas av den ryska pressen? Hur beskrivs problemet av ryska icke-statliga intresseorganisationer? Dessa frågor besvarar My Lilja i en avhandling vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
Nya tekniska landvinningar, globala strömningar och en samtid där allt går mycket snabbt har förändrat juridikens spelplan och innehåll. En komplex och spännande vardag ställer nya krav på människor och samhälle samtidigt som juridikens innehåll och roll ändras och vidgas.
Olika skolors tillgång till elevvårdsresurser varierar stort. Medan skolsköterskan förväntas finnas tillgänglig för eleverna, är skolkuratorer och skolpsykologer mindre givna resurser i skolan.
I samband med Juridiska fakultetens 100-årsjubileum finns möjlighet att delta vid Stockholms miljörättscentrums heldagsseminarium den 11 maj 2007.
Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har utsett mottagare av 2007 års stipendium ur Sigrid Arrhenius' stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen. Stipendiaten får 65.000 kronor.
Varför är himlen blå? Om glas är gjort av sand, hur kan det bli genomskinligt? Varför kan en myra bära femtio gånger sin egen vikt utan att behöva träna?
Hur påverkades det sovjetiska politiska språket av revolutionen 1917? Skilde sig språket efter revolutionen från senare perioder? När började det politiska språket förändras? Det är några av de frågor som Ludmila Pöppel besvarar i sin avhandling som läggs fram vid Slaviska institutionen, Stockholms universitet, den 5 maj.
Den 7 maj disputerar Niklas Norén vid Stockholms universitet på en avhandling i matematisk statistik som omfattar en uppsättning nya metoder för mer effektiv kunskapsutvinning i stora databaser.
I en artikel som publiceras den 2 maj i den vetenskapliga tidskriften PLoS One visar en forskargrupp från Sverige och Madagaskar att det finns hopp om att kunna vända den negativa trenden för världens tropiska skogar.