Få skulle säga emot att människor kan ha olika personlighet. Inom psykologin har man sedan länge forskat kring personlighet hos människan. Hundägare, bönder och andra som har djur vet att även djurs karaktär och temperament kan skilja sig åt markant.
Naturkatastrofer, i synnerhet översvämningar, orsakar svårt mänskligt lidande och stora ekonomiska förluster – inte minst i redan utsatta regioner i världen. I en ny avhandling har Karin Hansson utarbetat en modell som utvärderar olika angreppssätt för att minska översvämningarnas konsekvenser.
Vad kan man egentligen säga om de runkunniga under vikingatiden med utgångspunkt i vad de har uppgivit om sig själva?
Hur mycket information kan vi hantera samtidigt när vi kör bil? Kan människan klara av alla IT-applikationer som kommer in i transportsystemet?
Hur påverkas korallrevens fiskar när korallerna dör och alger tar deras plats? Och varför är korallerna så viktiga för fiskyngel? Hur påverkas fisk av kommersiell algodling?
Okontrollerbara situationer, sårbarhet och mediernas beskrivningar av brott gör människor rädda för brott. Brottsligheten verkar däremot inte kunna förklara rädslan särskilt bra.
Att Regeringskansliets många departement drar åt olika håll när det gäller att formulera politik är inte förvånande. Mindre känt är kanske att åsikterna lika ofta går isär när det gäller riktningen på interna reformer. Men när frågor om inre organisering ska få ett avgörande – då håller sig politikerna borta.
Ukraina framställs ofta som ett land delat i två: det rysktalande, ryssvänliga östra Ukraina mot det ukrainsktalande, västvänliga västra Ukraina. Denna bild nyanseras i en ny avhandling om språksituationen i det postsovjetiska Ukraina av Margrethe B. Søvik, verksam vid Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola och Slaviska institutionen, Stockholms universitet.
Under fredagen besökte utbildningsminister Lars Leijonborg Stockholms universitet. Förutom möte med universitetsledningen, var samtal med forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi på agendan.
I en ny avhandling som läggs fram vid Stockholms universitet idag har Kristina Faxén kartlagt hur den så kallade cellandningen fungerar.
Nyligen sammanstrålade representanter från tio olika högskolor och lärosäten och grundade föreningen filmvet.se. Föreningen är ett ideellt, politiskt oberoende organ med syfte att främja och sprida kunskap om undervisning och forskning om film och rörliga bilder.
Konflikter om skogsavverkning på samisk renbetesmark i finska Lappland påbörjades igen förra veckan, men denna gång vägrar pappersjätten Stora Enso att köpa timret.
Vad finns i plaströk? Kan röken nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Jakob Dahlin i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.
Under tisdagen inledde det japanska kejsarparet, Kejsar Akihito och Kejsarinnan Michiko, sitt besöksprogram i Sverige med en promenad i Bergianska trädgården, Stockholms universitet, tillsammans med det svenska kungaparet.
Är nyföddas hälsa knuten till föräldrarnas utbildning och klasstillhörighet? Marit Gisselmann menar i sin avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, att svaret är ja.
Krishantering i samband med dödsfall är ingen modern företeelse. Organiserad hjälp fanns långt tidigare och omsorg om individen hade stor betydelse.
"Estonia, twelve points, Estonie, douze points" - betygsättning av stater inte bara en fråga för schlagerfantaster Vilket land vann? Hur många poäng fick Sverige? Hur många poäng fick de andra? I dessa schlagerfestivaltider diskuterar vi ofta och ivrigt länder och poäng, vinnare och förlorare. Men länders prestationer betygsätts även inom många andra områden.
Om landskap och amerikansk kultur i det tidiga 70-talets Hollywood handlar en ny doktorsavhandling i filmvetenskap av Henrik Gustafsson, Stockholms universitet.
Hönor väljer morgonsex när de utsätts för omfattande sexuella trakasserier. Det visar en ny studie av forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet i samarbete med University of Oxford, England.
Ett nytt protein som krävs för att kontrollera gener i embryon av bananflugor har hittats av forskare vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet. Proteinet, som kallas Brakeless, kontrollerar vissa av de gener som styr embryoutveklingen.