Höns sexliv består till stor del av sexuella trakasserier och spermiekonkurrens. Detta leder till att tuppar har en avancerad spermieekonomi och att hönorna gör kryptiska spermieval. Det visar en ny avhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
För 23:e året i rad anordnas i helgen, den 9-10 juni, det nordiska rättegångsspelet om de mänskliga rättigheterna.
Vad innebär det att ha en relation till någon som "byter" kön? Den frågan ställer sig Helena Bergström vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, i en ny avhandling om anhöriga till transsexuella.
I vilken utsträckning skulle människors levnadsnivå förbättras genom att med ekonomisk politik försöka minska storleken på den informella sektorn? Hur kostsamma är ekonomiska fluktuationer?
Barn som begår brott betraktas idag som ett stort samhällsproblem. Det råder dock olika uppfattningar bland brottsforskare om ungas brott ökar eller inte.
Vilka är förutsättningarna för demokratisering? Hur påverkar externt inflytande statens politiska karaktär? Dessa frågor besvarar Anders Sjögren i en ny avhandling om stat och demokratisering i Uganda vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Stockholms universitet och Nobel Biocare inviger idag ett nytt forskningssamarbete. Samarbetet syftar till att stödja grundforskning kring keramiska material för dentala lösningar. Forskningssamarbetet är det första i sitt slag där en gästprofessur finansieras fullt ut av en industriell partner och kommer att utgöra en modell för framtida samarbeten med industrin.
Hur användes klädedräkten och de tillhörande smyckena för att signalera tillhörighet under äldre bronsåldern i Sydskandinavien och norra Tyskland?
Normalitet är inget givet, utan något som erövras i samspel mellan människor. I avhandlingen "Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning" belyser socialantropologen Åsa Bartholdsson normalitet i skolans värld.
Få skulle säga emot att människor kan ha olika personlighet. Inom psykologin har man sedan länge forskat kring personlighet hos människan. Hundägare, bönder och andra som har djur vet att även djurs karaktär och temperament kan skilja sig åt markant.
Naturkatastrofer, i synnerhet översvämningar, orsakar svårt mänskligt lidande och stora ekonomiska förluster – inte minst i redan utsatta regioner i världen. I en ny avhandling har Karin Hansson utarbetat en modell som utvärderar olika angreppssätt för att minska översvämningarnas konsekvenser.
Vad kan man egentligen säga om de runkunniga under vikingatiden med utgångspunkt i vad de har uppgivit om sig själva?
Hur mycket information kan vi hantera samtidigt när vi kör bil? Kan människan klara av alla IT-applikationer som kommer in i transportsystemet?
Hur påverkas korallrevens fiskar när korallerna dör och alger tar deras plats? Och varför är korallerna så viktiga för fiskyngel? Hur påverkas fisk av kommersiell algodling?
Okontrollerbara situationer, sårbarhet och mediernas beskrivningar av brott gör människor rädda för brott. Brottsligheten verkar däremot inte kunna förklara rädslan särskilt bra.
Att Regeringskansliets många departement drar åt olika håll när det gäller att formulera politik är inte förvånande. Mindre känt är kanske att åsikterna lika ofta går isär när det gäller riktningen på interna reformer. Men när frågor om inre organisering ska få ett avgörande – då håller sig politikerna borta.
Ukraina framställs ofta som ett land delat i två: det rysktalande, ryssvänliga östra Ukraina mot det ukrainsktalande, västvänliga västra Ukraina. Denna bild nyanseras i en ny avhandling om språksituationen i det postsovjetiska Ukraina av Margrethe B. Søvik, verksam vid Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola och Slaviska institutionen, Stockholms universitet.
Under fredagen besökte utbildningsminister Lars Leijonborg Stockholms universitet. Förutom möte med universitetsledningen, var samtal med forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi på agendan.
I en ny avhandling som läggs fram vid Stockholms universitet idag har Kristina Faxén kartlagt hur den så kallade cellandningen fungerar.
Nyligen sammanstrålade representanter från tio olika högskolor och lärosäten och grundade föreningen filmvet.se. Föreningen är ett ideellt, politiskt oberoende organ med syfte att främja och sprida kunskap om undervisning och forskning om film och rörliga bilder.