Idag invigs ett nytt centrum för elekronmikroskopi vid Stockholms universitet. Centret, som finansierats genom en donation från Wallenbergstiftelsen, består av fyra nya avancerade mikroskop med analysutrustning samt ett FIB-instrument för provpreparering till en kostnad av 30 miljoner kronor.
Att höra röster (så kallade hörselhallucinationer) kan associeras till psykisk ohälsa, såväl hos psykiatripatienter som hos andra. Ny forskning visar en mer komplicerad bild. Hur upplever personerna själv sina röster? Vilka metoder och förhållningssätt är användbara för att hantera rösterna?
Språkdebatter är ideologiska slagfält där olika individer kämpar mot varandra för att försöka införa ett specifikt sätt att styra en nationalstat, Sverige, i början av 2000-talet, visar Tommaso M. Milani i en avhandling vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Höns sexliv består till stor del av sexuella trakasserier och spermiekonkurrens. Detta leder till att tuppar har en avancerad spermieekonomi och att hönorna gör kryptiska spermieval. Det visar en ny avhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
För 23:e året i rad anordnas i helgen, den 9-10 juni, det nordiska rättegångsspelet om de mänskliga rättigheterna.
Vad innebär det att ha en relation till någon som "byter" kön? Den frågan ställer sig Helena Bergström vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, i en ny avhandling om anhöriga till transsexuella.
I vilken utsträckning skulle människors levnadsnivå förbättras genom att med ekonomisk politik försöka minska storleken på den informella sektorn? Hur kostsamma är ekonomiska fluktuationer?
Barn som begår brott betraktas idag som ett stort samhällsproblem. Det råder dock olika uppfattningar bland brottsforskare om ungas brott ökar eller inte.
Vilka är förutsättningarna för demokratisering? Hur påverkar externt inflytande statens politiska karaktär? Dessa frågor besvarar Anders Sjögren i en ny avhandling om stat och demokratisering i Uganda vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Stockholms universitet och Nobel Biocare inviger idag ett nytt forskningssamarbete. Samarbetet syftar till att stödja grundforskning kring keramiska material för dentala lösningar. Forskningssamarbetet är det första i sitt slag där en gästprofessur finansieras fullt ut av en industriell partner och kommer att utgöra en modell för framtida samarbeten med industrin.
Hur användes klädedräkten och de tillhörande smyckena för att signalera tillhörighet under äldre bronsåldern i Sydskandinavien och norra Tyskland?
Normalitet är inget givet, utan något som erövras i samspel mellan människor. I avhandlingen "Med facit i hand: Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning" belyser socialantropologen Åsa Bartholdsson normalitet i skolans värld.
Få skulle säga emot att människor kan ha olika personlighet. Inom psykologin har man sedan länge forskat kring personlighet hos människan. Hundägare, bönder och andra som har djur vet att även djurs karaktär och temperament kan skilja sig åt markant.
Naturkatastrofer, i synnerhet översvämningar, orsakar svårt mänskligt lidande och stora ekonomiska förluster – inte minst i redan utsatta regioner i världen. I en ny avhandling har Karin Hansson utarbetat en modell som utvärderar olika angreppssätt för att minska översvämningarnas konsekvenser.
Vad kan man egentligen säga om de runkunniga under vikingatiden med utgångspunkt i vad de har uppgivit om sig själva?
Hur mycket information kan vi hantera samtidigt när vi kör bil? Kan människan klara av alla IT-applikationer som kommer in i transportsystemet?
Hur påverkas korallrevens fiskar när korallerna dör och alger tar deras plats? Och varför är korallerna så viktiga för fiskyngel? Hur påverkas fisk av kommersiell algodling?
Okontrollerbara situationer, sårbarhet och mediernas beskrivningar av brott gör människor rädda för brott. Brottsligheten verkar däremot inte kunna förklara rädslan särskilt bra.
Att Regeringskansliets många departement drar åt olika håll när det gäller att formulera politik är inte förvånande. Mindre känt är kanske att åsikterna lika ofta går isär när det gäller riktningen på interna reformer. Men när frågor om inre organisering ska få ett avgörande – då håller sig politikerna borta.
Ukraina framställs ofta som ett land delat i två: det rysktalande, ryssvänliga östra Ukraina mot det ukrainsktalande, västvänliga västra Ukraina. Denna bild nyanseras i en ny avhandling om språksituationen i det postsovjetiska Ukraina av Margrethe B. Søvik, verksam vid Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola och Slaviska institutionen, Stockholms universitet.