Yttrandefrihet beskrivs som modern till all frihet och själva förutsättningen för all demokrati. Trots detta är det inte ovanligt att stater begränsar denna frihet på olika sätt. Krav på sådana begränsningar kommer ibland från upprörda människor som hävdar att yttrandefriheten kränker dem eller deras rättigheter.
Stockholms universitet står värd för den första nationella ämneskonferensen i litteraturvetenskap. Förhoppningen är att ge en överblick över aktuella tendenser inom ämnet.
När det gäller biologisk mångfald har fokus tidigare i huvudsak legat på bevarandet av arter. Genetisk variation är en nivå av biologisk mångfald som vi i stort sett saknar kunskap om, särskilt när det gäller organismer i marina miljöer.
FN:s konvention om barnets rättigheter är svår att efterleva i svensk inre förvaltningsstruktur. Trots att offentliga verksamheter är skyldiga att följa konventionen saknas det både formella riktlinjer och interna rutiner i många organisationer.
Vem styr vem i ett samhälle där regeringen ska förverkliga sin politik och självständiga myndigheter ska genomföra den?
Omsorgsarbetare inom hemtjänsten har olika villkor beroende på hur personalgruppen är sammansatt. Vita svenska kvinnor utgör norm inom hemtjänstverksamheten och uppmärksammas inte för sin kompetens, medan män och människor med utomnordiskt utseende problematiseras.
Nu är svenska forskare hemma och påbörjar analyserna av data och material som insamlats under en tre månader lång bandvagnsexpedition på polarplatån i Antarktis.
Patientföreningar har stor potential att ta tillvara medlemmarnas rättigheter till medbestämmande i sjukvården. Men idag utnyttjas inte möjligheterna fullt ut. Det visar en ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet.
En nyutgiven bok om Bertil Valliens konst ("Transparent Boundaries") presenteras på Spökslottet. I samband med presentationen visas några av Bertil Valliens arbeten. I Spökslottet finns en unik samling Orreforsglas, däribland verk av Edvard Hald (1883-1980) som är en förebild i Bertil Valliens skapande.
Nyligen bortgångne professor emeritus i meteorologi, Bert Bolin, ger namn åt Stockholms universitets Linnécentrum för klimatforskning (SUCLIM). Det nya namnet blir Bert Bolincentret för klimatforskning (BBCC), i engelsk översättning Bert Bolin Centre for Climate Research.
3 000 lärare och forskare inom ämnet matematik träffas i Stockholmsmässan när Matematikbiennalen går av stapeln för femtonde gången. Arrangörer är Stockholms universitet och Stockholms stad.
Vid arkeologiska utgrävningar av järnålderns boplatser och gravar, påträffas ibland bröd i form av brända klumpar. Resterna berättar om dåtidens matkultur men säger även en del om de samhällsförändringar som ägde rum under perioden.
Även ”hållbara” aktivititer som kustnära småskaligt fiske och algodling påverkar de ytterst viktiga ekosystemen som tropiska sjögräsängar utgör.
Svenskarnas attityder mot invandring påverkar var invandrarna väljer att bo. Invandrare med eftergymnasial utbildning har lägre löner om de bor i kommuner där attityderna är negativa.
Hur möter Stockholm Science City de ökade behoven av outsourcing inom Life Science sektorn? Hur kan företagen effektivisera sin forskning och utveckling?
Hur fungerar det naturliga klimatsystemet, och hur har klimatet varierat bakåt i tiden? Hur påverkas molnbildningen och andra delar av klimatsystemet av det moderna samhällets utsläpp av växthusgaser och partiklar? Vad händer med klimatet i Arktis? Dessa frågor belyses vid ett presseminarium om klimat den 29 januari vid Stockholms universitet.
Välkommen till presseminarier den 29 januari vid Stockholms universitet om forskning om integration och segregering på arbetsmarknaden respektive om klimat.
För att säkra den nationella kompetensen inom strålskyddsforskning inrättar Statens strålskyddsinstitut tre nya forskartjänster. Dessa får nära anknytning till Stockholms universitet och satsningen innebär en resursförstärkning på 37 miljoner till strålskyddsforskningen.
Varför har frågan om företagens samhällsansvar kommit upp som en viktig punkt på den internationella dagordningen sedan slutet av 1990-talet?
Uppvärmningen i Arktis är ännu kraftigare högre upp i atmosfären än vid ytan. Det har länge varit känt att det Arktiska området vid ytan värms upp nästan dubbelt så fort som resten av jorden, men nya resultat pekar på att den accelererade arktiska uppvärmningen också uppträder på högre höjd.