Det är inte enbart det svenska språket som kan begränsa möjligheterna för elever med utländsk bakgrund att lära matematik. Den segregerade skolan, utanförskap och föräldrar som inte kan stötta med läxorna hämmar också lärandet. Det visar en ny avhandling som kastar ljuset på elevernas egna berättelser.
Trots att pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär tar de ofta ett ansvar för barnens väl som går långt utöver professionskraven. – Det är dags att lyfta fram förskollärarnas omsorgsarbete, säger Mie Josefson, som skrivit en doktorsavhandling om omsorgens innebörder i förskolan.
”Hur borde det vara?”. Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
Elever som får använda sig av sitt modersmål, av gester och av konkret material stöttas i sitt lärande på ett helt annat sätt än i ett klassrum som fokuserar på språket. – Många lärare saknar utbildning i tvåspråkighet och vet därför inte hur de ska göra, säger forskaren Zeynep Ünsal.
Nyanlända elever har lägre andel matematiska fel på prov i årskurs 9 än elever som invandrat i tidiga skolår. En ny avhandling i didaktik kastar ljus på andraspråkares kunskapsutveckling och behovet av särskilt stöd i skolan.
Barn till skilda eller separerade föräldrar har generellt lägre betyg än barn med föräldrar som lever ihop. Men hur pass mycket betygen påverkas av separationen varierar mellan olika grupper som är födda i Sverige, som har ursprung i olika länder. Förklaringen kan ligga i hur pass vanligt det är med separationer inom respektive grupp, visar en ny studie från Stockholms universitet.
Barnkulturens gränser och gränser i barnkulturen är temat för 2017 års barnkultursymposium. Finns konstnärliga gränser inom barnkulturen och var anser vuxenvärlden att gränsen går för vad som är lämpligt för barn? Vad innebär de åldersmässiga skiljelinjerna mellan barn, ungdom och vuxen? Hur märks gränser som mellan stad och landsbygd eller mellan Sverige och resten av världen i barnkulturen?
På Specialpedagogikens dag samlas över 1000 speciallärare, specialpedagoger, lärare och logopeder från hela Sverige i Aula Magna, Stockholms universitet, för att ta del av aktuell forskning inom området språkstörning.
Många nyanlända upplever sig exkluderade i skolan. Skolan brister i att anpassa pedagogiken till barnens förutsättningar samtidigt som de har svårt att få kontakt med svenskspråkiga vänner. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap visar på behovet av förändring i synen på hur nyanlända tas emot av svensk skola.
Skolans plats och rykte. Det är faktorer som har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder det fria skolvalet. Och som riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap bekräftar bilden av en reform som slagit fel.
Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
”Multiplikation är som addition fast flera gånger” är en vanlig uppfattning bland elever. Det leder till problem när de ska multiplicera tal i decimalform. En ny avhandling från Stockholms universitet belyser elevers förståelse av det räknesätt som genomsyrar stora delar av matematiken.
Stockholms universitet får uppdraget att samordna det vetenskapliga stödet till landets skolhuvudmän i arbetet med att skapa en likvärdig skola för alla elever.
Musikverksamheten i förskolan kan vara så mycket mer än att sitta i ring och sjunga. Att erbjuda ett smörgåsbord av olika musikaktiviteter och att låta musiken ta tid är omständigheter som påverkar barns inflytande. Det visar en ny avhandling i ämnesdidaktik.
Den 6 december redovisas resultaten av PISA, världens största elevundersökning. Den undersöker 15-åriga elevers förmågor inom naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Flera forskare vid Stockholms universitet har medverkat till att ta fram studien och har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som bedömningsfrågor i de ämnen som ingår.
Montessorilärares möjligheter i arbetet beror på hur de ser på den utövade pedagogiken. Det visar den fjärde svenska avhandlingen om montessoripedagogik.
Höga utbildningsambitioner och karriärdrömmar utanför Sverige. Så utmanar flickor från muslimska familjer av somaliskt ursprung den vedertagna synen på etablering i det svenska samhället. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.
Ett helt nytt samarbete ska stärka nyanlända elever i sitt lärande, samtidigt som skolor och lärare får ett verktyg för att kunna stötta dessa elever. Projektet ”Skola för alla från första dagen” utvecklar verktyg, metoder och kunskap för att bättre hjälpa nyanlända elever med språk och ämnesundervisning.
Under 2016 års barnkultursymposium belyser och diskuterar vi förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Vi kommer att ställa oss frågor som: Hur påverkar historien oss idag? Vad väljer vi att blicka tillbaka på - och vad glöms bort? Vilket ansvar har vi för det förgångna?
Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en doktorsavhandling som läggs fram den 28 januari och som kastar ljuset på nyanlända ungdomars möjlighet till inkludering med utgångspunkt från studie- och yrkesvägledande samtal.
