Sjöfåglar kan drabbas hårt av utfiskning i haven
Sjöfåglars fortplantning minskar drastiskt om fisktillgången sjunker under en tredjedel, enligt en ny forskningsstudie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science.
Sjöfåglars fortplantning minskar drastiskt om fisktillgången sjunker under en tredjedel, enligt en ny forskningsstudie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Ett nytt storskaligt forskningsprogram kommer att analysera Östersjöns mikroorganismer, från giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och bakterier till olika typer av virus. Det sker genom att man för första gången identifierar alla mikroorganismers DNA med hjälp av kraftfulla sekvenserings- och bioinformatiska analysmetoder, så kallad metagenomanalys.
Fiskar som lever i närheten av oljeplattformar ute till havs är lika sjuka som fiskar som lever i närheten av föroreningskällor utmed kusten. Denna anmärkningsvärda upptäckt har gjorts av svenska och norska forskare som har undersökt hälsan hos kolja och torsk i Nordsjön och utanför Island.
Utbredningen av arter i Östersjön styrs till stor del av miljöfaktorer som till exempel salthalt och ljustillgång. En ny avhandling visar att de olika miljöfaktorerna har olika betydelse för arters utbredning beroende på om man tittar på ett skärgårdsområde eller om man tittar på hela Östersjön.
Det allt varmare klimatet orsakar snabba skiften i arktiska ekosystem. Dessa är ofta kopplade till förändringar i permafrost och vattenförhållanden. Forskning visar dock på att bristande övervakning av permafrost- och vattenförändringarna tillsammans med de länkade ekosystemskiftena. Detta gör att man riskerar att missa viktig kunskap om de klimatrelaterade ekosystemsförändringarna.
Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.
Fintrådiga alger i Östersjön producerar på naturlig väg ämnen som påminner om bromerade flamskyddsmedel. Detta behandlas i en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.
Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
Den katastrofala föroreningsolyckan i Ungern är varken ovanlig eller oväntad. En liknande händelse är också möjlig i Sverige. Dessutom sker i hela världen en kanske inte lika dramatisk men ändå kontinuerlig förorening av mark och vatten. Men enligt en ny rapport av forskare vid Stockholms universitet kan de farligaste utsläppen identifieras och förhindras.
Ett neurotoxin som kopplats samman med ALS har upptäckts i ett flertal organismer i Östersjön och på västkusten. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Att Östersjön måste tillfriskna är det svenska samhället överens om. Mål har satts upp för att minska tillförseln av näringsämnen och gifter. Men trots förbud mot flera giftiga ämnen i båtbottenfärger samlas höga halter av gifter i de uppsamlingsbassänger som finns under båttvättar. Det visar en studie gjord vid Stockholms universitet.
I somras publicerade forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap en artikel där de påvisade att brist på tiamin (vitamin B1) kunde förklara en ökad dödlighet bland fåglar i Östersjöområdet. Artikeln har nu fått ett internationellt pris som en av årets främsta artiklar.
En artrik bottenfauna gör att mer näring från sedimenterande algblomningar förs vidare upp i näringskedjan. Även främmande arter bidrar till ett effektivare upptag av näringsämnen. Detta innebär att mer näring blir tillgänglig för fisk istället för att brytas ned till närsalter (t.ex ammonium) av bakterier i sedimentet.
Den invasiva kammaneten som har vänt upp och ner på marina ekosystem i bland annat Svarta havet har tidigare befarats kommit till Östersjön.
Förekomsten av vattenburna närsalter och föroreningar från land till hav kan vara större från de små kustnära områden, som inte systematiskt miljöövervakas, än från de stora, övervakade vattendragen. Situationen är särskilt tydlig i Sverige där en stor andel av befolkningen bor på just små kustnära områden.
Politiker har spelat en nyckelroll för de senaste årens ökning av Östersjöns torskbestånd, men miljöfaktorer är lika viktiga. Synergieffekter från dessa två faktorer har resulterat i en ökning som överstiger summan av båda delar.
- Den global konkurrensen om vatten kommer öka mycket i framtiden på grund av befolkningsökning, klimatförändring, ökande produktion mm. Samtidigt visar vår forskning på brister i den globalt tillgängliga informationen för vatten. Bristerna är så stora att även större förändringar i vattenflöden skulle kunna passera obemärkta på många platser runt världen.
Grunden för vårt moderna samhällets infrastruktur lades när människor förstod kopplingen mellan dålig hygien och sjukdomsspridning. Den 22 mars uppmärksammas FN:s Världsvattendag på temat ”Hygien och Hälsa” av bland andra Stockholms universitet.
Även ”hållbara” aktivititer som kustnära småskaligt fiske och algodling påverkar de ytterst viktiga ekosystemen som tropiska sjögräsängar utgör.