Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vatten/havsmiljö

  • Koppar förklarar uppkomsten av atmosfäriskt syre

    En ny studie bevisar att ökningen av atmosfäriskt syre verkligen skedde för 2,4 - 2,1 miljarder år sedan. Studien visar också att biologiskt användande av koppar blev framträdande först efter det så kallade "Great Oxidation Event". En internationell forskargrupp har nyligen publicerat studien i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

  • Tinande permafrost snabbar på försurningen av Norra ishavet

    När organiskt material från tinande permafrost frisätts, transporteras ut i de arktiska kusthaven och bryts ner bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare trott. Det visar ny forskning från bland annat Stockholms universitet.

  • Stort globalt mänskligt fotavtryck för sötvatten

    Dammar och bevattningssystem ökar den globala mänskliga vattenkonsumtionen mycket mer än man tidigare trott, visar forskning från Stockholms universitet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.

  • Forskare vill täppa till luckor i EU:s kemikaliereglering

    Vi exponeras dagligen för ett stort antal kemikalier via kläder, elektronik, leksaker, och köksredskap. EU:s reglering av kemikalier är inte tillräcklig för att skydda människors hälsa och miljön, visar en ny avhandling vid Stockholms universitet. Forskare har utvecklat en metod som ska underlätta kopplingen mellan forskning och lagstiftning.

  • Många gifter kvar i dina kläder

    Tusentals kemikalier används vid klädtillverkning. Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också faktiskt finns i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull garanterade giftfri textil.

  • Smaltång – Östersjöns nyaste art

    Smaltången finns förmodligen bara i Östersjön. Den upptäcktes och beskrevs för endast tio år sedan men är oerhört viktig för Östersjöns ekosystem. En ny avhandling från Stockholms universitet presenterar ny kunskap om tången som även kan föröka sig klonalt, vilket är mycket ovanligt inom tångsläktet.

  • Äventyrare står upp för Östersjön

    De två äventyrarna Oskar Kihlborg och Sören Kjellkvist ger sig ut på lång paddeltur på Östersjön. Planerad start 4 juni. Med sig har de små finmaskiga håvar där de för Stockholms universitets räkning ska samla in de mikroplaster som flyter runt i vårt hav. Syftet är att uppmärksamma problemen med mikroplaster, framför allt de helt onödiga som finns i skönhetsprodukter.

  • ​Ny rapport om kustens miljö

    Förra sommarens stora algblomning gav tydligt avtryck i den årliga undersökningen av miljötillståndet längs Svealandskusten. Höga nivåer av både klorofyll och näringsämnen uppmättes på många håll. Öppna Östersjöns syrefattiga och näringsrika djupvatten ligger fortfarande kvar i skärgårdens djupaste fjärdar, och detta djupvatten orsakar också höga fosforhalter längs Sörmlandskusten.

  • Seminarium: Behöver vi ge Östersjön konstgjord andning?

    Havsbaserade åtgärder för att minska övergödningens effekter Den vetenskapliga tankesmedjan Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum samlar tillsammans med Miljödepartementet och HaV forskare och beslutsfattare för att diskutera om åtgärder till havs kan komplettera åtgärderna på land för att Östersjön ska återhämta sig snabbare från övergödning.

  • Halvtid för polarforskningsexpedition

    Första etappen av den internationella polarforskningsexpeditionen SWERUS-C3 närmar sig sitt slut. I början av veckan beräknas expeditionen vara i Barrow, Alaska, för byte av forskare och besättning. Nu inleds andra etappen som har temat ”Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser”.

  • Algblomningen i Östersjön kommer allt tidigare

    Sommaralgblomningen i Östersjön kommer i genomsnitt nära tre veckor tidigare i dag än för 35 år sedan visar en studie som publiceras i Biogeosciences. Tidsförskjutningen har ansetts vara en trolig framtida effekt av klimatförändringen, men tycks nu alltså redan vara här.

  • Små kräftdjur tar tempen på miljöläget i Östersjön

    Föroreningar och syrebrist utgör allvarliga problem för havets organismer och är två av de största miljöproblemen i Östersjön. Trots detta är kunskaperna begränsade om hur bottenlevande djur i havet påverkas av miljögifter som de utsätts för i kombination med syrebrist. Ny forskning på kräftdjur visar hur förorenat bottensediment och syrebrist förstör viktiga strukturer i celler.

  • Populationsmodellering – framtiden för miljöriskbedömning

    Modeller som kan projicera effekterna av föroreningar till populationer av organismer kan bidra till att nå målen för miljöriskbedömning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra hur vi idag bedömer de risker som föroreningar kan innebära för miljön.

  • Ny webbplats – Miljöläget längs Svealands kust

    Svealandskusten är en tätt befolkad region, viktig för många och berömd i världen för sin unika skärgård. Intresset för miljötillståndet är stort, men det är ofta svårt att hitta information om hur kustmiljöerna mår eller att få reda på vilka undersökningar som är på gång eller har gjorts.

  • Film om kommande Arktisexpeditionen

    SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

Visa mer