Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader. Det visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet.
Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.
Hur hänger livet i havet och isen ihop med hur moln bildas i Arktis? Och hur kan detta påverka klimatet? Det är temat för en forskningsexpedition till Arktis med den svenska isbrytaren Oden i sommar. Stockholms universitet leder forskningen ombord.
Stockholmarnas historiska avloppsutsläpp påverkar inte längre vattenkvaliteten i innerskärgården. Stora mängder övergödande ämnen, främst fosfor, ansamlades under 1900-talet på havsbottnarna nära staden. Därifrån har fosforn läckt tillbaka till vattnet, och bidragit till övergödning, algblomningar och syrebrist. Ny forskning från Stockholms universitet visar att dessa lager nu är borta.
En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor att dricka. Studien är publicerad i tidskriften Environmental Pollution.
Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.
Med anledning av Världsvattendagen 22 mars, dricksvattensituationen i Kapstaden och den förväntade debatten om grundvattennivåer i Sverige under sommarhalvåret har Stockholms universitet satt samman en lista med experter som kan svara på frågor om tillgång till dricksvatten.
I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie som letts av forskare från Stockholms universitet.
Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan, en situation som kan uppstå igen på grund av varmare havsvatten som når fram till isfronten. Nya rön presenteras idag i Nature av forskare från Stockholms universitet, Cambridge University och British Antarctic Survey.
Mjukbottenmusslor och maskar ökar frisättningen av metangas upp till åtta gånger mer jämfört med havsbottnar utan djur visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet och Cardiff University.
När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.
Samhällets förmåga att lösa miljöproblem är starkt kopplad till hur olika privata och offentliga aktörer samverkar och hur de nätverk som då skapas ser ut. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre som publiceras i tidskriften Science.
Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Forskare och experter vid Stockholms universitet finns tillgängliga även under sommaren. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från algblomning i Östersjön till camping.
En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.
Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i dessa vatten men även syntetiska kläder och kosmetika, kan vara källor.
Ett säkert vårtecken är när vårblomningen i havet kommer igång. Så kallas det när olika sorters växtplankton börjar dela sig i svindlande hastighet när solen kommer åter efter vintern. Det här är en algblomning som är efterlängtad, och den är en viktig förutsättning för allt liv i havet. Nu är ni välkomna att följa med till havs på provtagning måndag 10 april, kl. 08:00 till ca 10-tiden
Forskare från Sverige, Schweiz och USA efterfrågar i en artikel som igår publicerades i Environmental Science and Technology kraftigt ökade insatser för forskning och reglering kring den stora mängden högflourerade ämnen, eller PFAS. De understryker att trots att det finns avsevärd forskning och reglering kring ett begränsat antal PFAS så är majoriteten av dessa ämnen helt förbisedda.