Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskapliga institutioner

  • Förbättrade internettjänster mellan länder i Europa

    EU-projektet STORK 2.0 arbetar för att skapa en infrastruktur för gränsöverskridande elektronisk identifiering och autentisering för hela Europa. Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet representerar Sverige i projektet, som ett av 19 länder.

  • Störst fel när elever översätter med dator

    Elever tror sig ha nytta av datorns översättningsredskap när de skriver uppsats i ett främmande språk. Men det blir precis tvärtom. Det visar en licentiatuppsats vid Stockholms universitet.

  • Samhällskunskap och historia viktigt för elevers samhällsengagemang

    Det gymnasieelever lär sig i samhällskunskap och historia kan användas i ett aktivt samhällsliv både under och efter skoltiden. En ny avhandling från Stockholms universitet bidrar med redskap som kan utveckla samhällskunskaps- och historieämnet i skolan.

  • Svårt för svenskar att utkräva ansvar av staten

    Svenskar har svårt att få rätt mot staten, visar en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet. Isabel Schoultz vid Kriminologiska institutionen har studerat de instanser som kontrollerar staten (JO, JK, Europadomstolen, FN och olika non-governmental organizations, s.k. NGO:s) och konstaterar att de kan vara både svårtillgängliga och tandlösa.

  • ”Hela lärarkollegiet viktigt för att ge rätt stöd”

    Regeringen vill införa en räkna-skriva-läsa-garanti från sex års ålder. Bra förslag som har stöd i forskningen, kommenterar Margareta Ahlström, prefekt vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

  • Polarresande glaciolog får kunskapspris

    Per Holmlund, professor i glaciologi med inriktning mot klimat vid Stockholms universitet, får 2015 års Kunskapspris av ÅForsk för framgångsrik kunskapsspridning.

  • Kommentarer till regeringens satsningar på nyanländas lärande

    Föreståndaren för Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet kommenterar regeringens satsningar på nyanländas lärande som presenteras i promemorian "Utbildningspolitik för en bra start i Sverige".

  • Fokus på elevens ständiga förbättring i skolan

    I skolans utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och utvecklingsplaner samverkar lärare och elever i arbetet med att skapa en elev som hela tiden förbättrar sig. Detta oavsett vilken nivå eleven befinner sig på. Gabriella Höstfälts avhandling belyser konsekvenser av dagens resultatinriktade läroplan.

  • Så upplever utländska lärare sitt yrke i den svenska skolan

    Nyanställda utländska lärare ser den svenska skolan med delvis nya ögon och tvingas hantera utmaningar i form av språkbyte och annorlunda elev-lärarrelationer. Aina Bigestans avhandling kastar nytt ljus på skolan som verksamhetsmiljö.

  • Sexualpolitiska nyckeltexter ute

    Rättsfall från 1600-talet om tidelag, hor och sodomi. En lärobok i gynekologi från 1901. Gustav Frödings En morgondröm och Märta Tikkanens Män kan inte våldtas. Det är något av vad den nya boken Sexualpolitiska nyckeltexter innehåller ihop med kommentarer av flera av Sveriges vassaste forskare i sexualitetshistoria.

  • Klimatdebatt med Åsa Romson

    En av världens främsta klimatforskare, Raymond Pierrehumbert föreläser den 11 februari om människans påverkan på klimatet och hur Sverige bör agera i klimatfrågor. En paneldebatt med bland annat Åsa Romson, Sveriges klimat- och miljöminister, och Raymond Pierrehumbert hålls efter föreläsningen.

  • Nya rön om djurs minne

    En ny studie visar att alla djur har lika dåligt korttidsminne. Den enda art som skiljer ut sig är människan.

  • Stockholms universitet har ny vicerektor

    Karin Helander har tillträtt som vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet. Karin Helander är professor i teatervetenskap och tidigare föreståndare för Centrum för barnkulturforskning och prodekan för Humanistisk fakultet. Hon har en bakgrund som verksam inom teatervärlden och skriver teaterkritik i Svenska Dagbladet.

  • Biologisk mångfald hotad av 1900-talets landskapsförändringar

    Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.

  • Fyra av nio planetära gränser överskrids

    Fyra av de nio planetära gränserna överskrids nu. Orsaken är vi människor. Överskridandet beror på att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Konsekvenserna kan bli stora.

  • Skillnader i dödlighetsrisk bland egenföretagare

    En ny studie från Stockholms universitet granskar risken att dö i förtid för egenföretagare i Sverige. Granskningen visar att dödlighetsrisken är högre bland de egenföretagare som har enskild firma jämfört med de som har aktiebolag.

Visa mer