Gå direkt till innehåll
Anna Holmberg, överläkare inom infektionsmedicin, Philip Tannenberg, läkare inom barnmedicin och Mehreen Zaigham, läkare inom kvinnosjukvård.
Anna Holmberg, överläkare inom infektionsmedicin, Philip Tannenberg, läkare inom barnmedicin och Mehreen Zaigham, läkare inom kvinnosjukvård.

Pressmeddelande -

Unik studie: Nyfött barn fick covid-19 redan i mammans mage

Ett barn som föddes på Skånes universitetssjukhus förra året testade positivt för covid-19. En studie av fallet slår nu fast att barnet smittades redan i mammans mage. Bara i ett fåtal tidigare fall i världen har detta kunnat bekräftas och den nya studien ger svar på flera viktiga frågor om hur mamma och barn kan påverkas av infektionen.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Obstetrics & Gynaecology.
– I vår studie har vi kunnat utesluta att barnet smittats utanför mammans mage. Man kan säga att vi lagt ett stort pussel och att omständigheterna i det här specifika fallet gett oss unika möjligheter att analysera och dra slutsatser som annars kan vara svårt, säger Mehreen Zaigham, läkare inom kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus.

Tidig födsel
Mamman kom in till sjukhuset med symtom som misstänktes vara covid-19. Barnet i magen visade tecken på syrebrist och sjunkande hjärtljud, varpå man beslutade om akut kejsarsnitt. Barnet separerades från mamman och behövde inledningsvis hjälp med andningen, men klarade sig därefter bra med de åtgärder som normalt sätts in när ett barn föds för tidigt.

När barnet var två dagar gammalt testade det positivt för covid-19.
– Vi hade ingen anledning att tro att barnet var smittat men det är rutin att provta efter två dygn i de fall mamman har covid-19. Vi blev givetvis förvånade när vi fick provsvaret, barnet mådde bra i övrigt, säger Philip Tannenberg, läkare i barnmedicin.

Smittad via moderkakan
När det visade sig att barnet hade covid-19 inleddes arbetet med att ta prover och analysera. En nyckelfråga att besvara var om viruset fanns i moderkakan.
– Vi använde olika metoder för att undersöka det, bland annat ett vanligt PCR-prov. Vi studerade även moderkakan i ett mikroskop där vi tydligt såg virusprotein i alla de områden av moderkakan som var mest drabbade. Vi kunde konstatera att moderkakan var infekterad på både barnets och mammans sida, säger Mehreen Zaigham.

Moderkakan var delvis förstörd i sin struktur och fungerade inte som den skulle.
– Detta kan förklara de låga hjärtljuden. Vi tog även blodprov på navelsträngen som visade ett lägre pH-värde än förväntat, vilket förklarar syrebristen hos barnet. Fram till två veckor innan mammans insjuknande var fostrets tillväxt normal och rutinkontrollerna visade inte på någon infektion. Därför ser vi ett tydligt samband mellan infektionen och påverkan på moderkakan, säger Mehreen Zaigham.

Blodprov visade att covid-19-viruset även fanns i blodet hos mamman, något som är ovanligt.
– Därefter analyserade vi virusstammarna hos barnet, mamman och moderkakan, och såg att de var i det närmaste identiska. Eftersom mamma och barn inte hade vårdats tillsammans under de första 48 timmarna var virusstammarnas likhet ytterligare en indikation på att barnet troligtvis smittats i magen, säger Anna Holmberg, specialistläkare infektionsmedicin och vårdhygien.

Studien ger fler intressanta svar
I enlighet med vårdhygieniska rutiner provtogs all personal som vid något tillfälle var i nära kontakt med barnet de första 48 timmarna. Samtliga övervakades därefter i 14 dagar för att se om de utvecklade symtom.
– Ingen i personalen testade positivt och ingen utvecklade symtom under tiden de övervakades. Det visar att barnet inte spridit smittan vidare till vårdpersonalen trots nära kontakt och hög risk för virusexponering via droppsmitta, säger Anna Holmberg.

En annan intressant upptäckt är att barnet utvecklade egna antikroppar.
– Under det första året är barn vanligtvis beroende av antikroppar från mamman men här kunde vi visa att barnet bildade egna antikroppar mot viruset. Det är dessutom glädjande att barnet hade en lindrig infektion utan några komplikationer. Något oroande är det dock hur det var ställt med fostret precis innan födseln, säger Philip Tannenberg.

Mehreen Zaigham menar att studien kan få betydelse för hur man ser på gravida i relation till covid-19.
– Vi har nu sett att moderkakan kan påverkas även om mamman bara har en mild infektion, vilket i sin tur kan leda till allvarlig syrebrist hos fostret i sällsynta fall. Det kan nog vara så att vi behöver tänka om lite kring övervakningen av gravida som har covid-19, och betrakta dem som en tydligare riskgrupp än vi gör idag. Om man har covid-19 och har känt minskade fosterrörelser ska man absolut söka vård, och det är viktigt att man följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger hon.

Länk till vetenskaplig artikel i British Journal of Obstetrics & Gynaecology:
Intrauterine vertical SARS‐CoV‐2 infection: a case confirming transplacental transmission followed by divergence of the viral genome

För mer information, kontakta:
Mehreen Zaigham, läkare inom kvinnosjukvård, Skånes universitetssjukhus,
mehreen.zaigham@skane.se

Philip Tannenberg, läkare inom barnmedicin, Skånes universitetssjukhus,
philip.tannenberg@skane.se

Anna Holmberg, överläkare inom infektionsmedicin, Skånes universitetssjukhus
anna.m.holmberg@skane.se

Ämnen

Taggar


Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med rikssjukvård inom fyra områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö Högskola. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra nära 12 000 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Presskontakt

Pressansvarig

Presskontakt Magnus Aspegren 046-17 23 44