LFM30 digitaliserar bygg- och anläggningssektorn med jämförelsetjänst för klimatdata

För att öka omställningstakten har LFM30 dragit i gång ett innovationsprojekt som ska ge säkrare och mer jämförbara klimatdata. Verktyget har potential att förändra hela bygg- och anläggningsbranschen.

LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030) är en samverkansplattform med över 200 anslutna bolag, som jobbar för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor till 2030. Sedan 2018 har LFM30 drivit på utvecklingen av klimatberäkningsmetoder. Nu satsar föreningen på att digitalisera processen för att öka jämförbarheten av olika typer av beräkningar – ett viktigt steg för LFM30:s medlemmar att kunna följa sitt klimatlöfte, men även för branschen som helhet.

– Det här är en potentiell game changer för hela bygg-, anläggnings- och förvaltningssektorn, och en förutsättning för våra anslutna bolag att på ett trovärdigt sätt kunna följa och jämföra sitt klimatlöfte, säger Andreas Holmgren, hållbarhetschef på Treano och deltagare i projektgruppen. Idag jämför vi äpplen med päron eftersom beräkningsmetoder och verktyg skiljer sig åt. Tjänsten vi utvecklar är unik genom att den bidrar till att uppdragsgivare, arkitekter och entreprenörer kan dela och jämföra klimatberäkningar, både på projekt- och byggdelsnivå.

– Mer kunskap om projektens klimatpåverkan ger oss bättre möjlighet att ta de klimatsmarta besluten i tidigt skede, när vi har störst möjlighet att påverka, säger Jeanette Nilsson, landskapsarkitekt på AFRY.

Med utgångspunkt i LFM30-bolagens behov syftar projektet till att ge bygg-, förvaltnings- och anläggningsaktörer, entreprenörer och arkitekter runt om i Sverige bättre koll på hur bra de olika projekten är ur ett klimatperspektiv.

Enligt projektledaren Kerstin Geppert, medlemssamordnare på LFM30, är målet med jämförelsetjänsten att skapa bättre referensvärden, i högre takt.

Hon beskriver den digitala tjänsten i tre steg.

– I första skedet laddar användaren upp sin klimatdata. Det kan ske manuellt eller automatiskt via klimatberäkningsverktyg som BM, Prodikt och Plant, som vi samarbetar med i projektet. Sedan kvalitetssäkras uppgifterna så att de blir jämförbara med liknande projekt. Därefter tillgängliggörs data offentligt – i anonymiserad form – samt i en intern arbetsyta där bolagen kan strukturera och följa det egna omställningsarbetet.

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSSEKTORN, EN KLIMATBOV MED GAMLA VERKTYG

Bygg- och anläggningssektorn står för drygt 20 procent av Sveriges klimatutsläpp. Trots det saknar branschen idag moderna verktyg för delning av klimatdeklarationer och beräkningar.

Andreas Holmgren illustrerar situationen med en jämförelse.

– Skulle företagsekonomer gå med på att redovisa manuellt? Knappast. Så varför ska vår bransch acceptera en sådan situation? Vi har ett brådskande behov av att kunna benchmarka och lära oss av varandra.

Klimatberäkningsexperten Martin Erlandsson är adjungerad professor på IVL och en av upphovspersonerna till LFM30:s klimatberäkningsmetod. Även han ingår i projektgruppen, och menar att just nedbrytning av klimatberäkningar på byggdelsnivå utgör nyckeln för ökad jämförbarhet av klimatdata.

– Problemet är att det finns för få klimatberäkningar idag. Lagen om klimatdeklarationer trädde visserligen i kraft 2022 men Boverkets data är inte publik. Och tyvärr är befintliga referensvärden inte tillräckligt detaljerade för att garantera jämförbarheten. Den här tjänsten gör det möjligt att samla ett ökat antal klimatberäkningar. Eftersom all data kommer vara öppen hoppas vi att andra aktörer kan bygga vidare på den.

INBJUDAN TILL BETATEST, SAMARBETEN OCH NAMNTÄVLING

Under året kommer projektgruppen fokusera på att vidareutveckla kravspecifikationen för tjänsten. Då utgår från användarnas reella behov välkomnas byggherrar, byggentreprenörer, uppdragsgivare för anläggningsprojekt och konsulter att delta i arbetet.

Och eftersom den digitala tjänsten ännu inte fått ett namn välkomnas förslag från branschens aktörer.

– Vi genomför användartester löpande och utforskar olika affärsmöjligheter för jämförelsetjänsten. Om ditt bolag vill betatesta tjänsten, bidra i dess vidareutveckling eller föreslå ett bra namn, ska du kolla in projektets hemsida, säger Kerstin Geppert.