Lantmäteriets förslag till generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärd

Lantmäteriet har nu överlämnat sin rapport Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder (LM 2020/030209) till Finansdepartementet.

I rapporten föreslås en generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder i form av fastighetsreglering och klyvning. Rapporten innehåller dock inte ett fullständigt lagförslag, utan vissa förfarande – och uppbördsfrågor behöver utredas särskilt och komplettera Lantmäteriets förslag för att den föreslagna utökade stämpelskatteplikten ska kunna genomföras.

Bakgrund

Förvärv av fast egendom genom bl.a. köp eller byte är stämpelskattepliktigt, medan förvärv genom fastighetsbildning såsom fastighetsreglering eller klyvning idag är undantaget från stämpelskatt.

Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge Lantmäteriet i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar att införa en generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildning. Bakgrunden till uppdraget var de möjligheter att kringgå reglerna om stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder, som uppmärksammats under längre tid och som kan antas leda till betydande skattebortfall.

Närmare om Lantmäteriets förslag

Det finns idag tre olika tillvägagångssätt för att stämpelskattefritt förvärva fast egendom genom fastighetsbildning; jordabalksförvärv (köp och byten av fast egendom) som följs av fastighetsbildning, fastighetsregleringsförvärv samt klyvningsförvärv. Lantmäteriet föreslår att en generell stämpelskatteplikt ska gälla för samtliga tre tillvägagångssätt.

Jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning

Stämpelskatt utgår idag inte på jordabalksförvärv som slutförs genom att den förvärvade egendomen sammanförs med en fastighet som förvärvaren redan är lagfaren ägare till. Lantmäteriet föreslår att när på så sätt ett jordabalksförvärv av fast egendom följs av fastighetsbildning istället för lagfartsansökan, ska stämpelskatteskyldighet inträda när uppgift om fastighetsbildningen införs i fastighetsregistrets allmänna del. Detta skulle få till följd att förvärvet beskattas enligt samma principer som om förvärvaren istället hade sökt lagfart.

Fastighetsregleringsförvärv

Förvärv av fast egendom som sker genom fastighetsreglering föreslås bli stämpelskattepliktigt. Fastighetsregleringar i samma ägares hand omfattas dock inte.

Det värde som stämpelskatten ska beräknas på föreslås motsvara den avstående fastighetens marknadsvärdesminskning till följd av förvärvet med ledning av värdeintyg eller annan utredning. Värdetidpunkten ska avse när förvärvaren har tillträde till den förvärvade egendomen genom lantmäterimyndighetens tillträdesbeslut.

Det föreslås en generell reduktion av skatten i form av en belopps – och värdegräns som innebär att värdet endast beskattas till den del det överstiger 350 000 kronor om förvärvaren är en juridisk person och 1 000 000 kronor för övriga.

Lantmäteriets exempel

”A äger fastigheten 1:1 och överlåter en del av denna, området x, till B genom fastighetsreglering på så sätt att område x överförs till den av B ägda fastigheten 1:2. Till följd av överföringen minskar fastigheten 1:1:s marknadsvärde med 800 000 kronor. Skattereduktionen innebär då att värdet, 800 000 kronor, endast ska beskattas till den del det överstiger 1 000 000 kronor. Eftersom värdet i detta fall understiger 1 000 000 kronor kommer någon skatt inte att utgå. Om marknadsvärdeminskningen istället hade varit 1 200 000 kronor hade skatt utgått på värdet 200 000 kronor.”

Klyvningsförvärv

Förvärv av fast egendom genom klyvning föreslås bli stämpelskattepliktigt. Skatten föreslås beräknas på marknadsvärdet av den andel av klyvningslotten som har förvärvats. Värdetidpunkten ska avse när förvärvaren har tillträde till den förvärvade egendomen genom lantmäterimyndighetens tillträdesbeslut.

Motsvarande belopps – och värdegränser som vid fastighetsregleringsförvärv föreslås, se ovan.

Lantmäteriets exempel

”Genom klyvning av en fastighet som A ägde hälften av, har A blivit ensam ägare till en klyvningslott. Klyvningslottens marknadsvärde är 1 200 000 kronor. Klyvningslottens marknadsvärde ska endast beskattas till den del det överstiger 1 000 000 kronor, det vill säga 200 000 kronor i detta fall. A:s förvärvade andel av klyvningslotten är ½, och värdet (…) som skatten ska beräknas på är således 100 000 kronor.”

Våra kommentarer

Stämpelskatt vid fastighetsbildningsåtgärder har varit föremål för utredning och diskussion vid flera tillfällen, senast som del i den s.k. paketeringsutredningen från 2017 (Vissa frågor inom fastighets – och stämpelskatteområdet, SOU 2017:27). Mot bakgrund av att regeringen givit Lantmäteriet i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för en generell stämpelskatteplikt vid vissa fastighetsbildningsåtgärder indikerar detta att det finns en politisk vilja att utvidga stämpelskatteplikten.

Av Lantmäteriets rapport och förslag framgår dock att det är en lagtekniskt komplicerad fråga att arbeta fram ett heltäckande lagförslag som utmynnar i den generella stämpelskatteplikt som föreslås. Eftersom förfarandefrågorna har legat utanför Lantmäteriets uppdrag kommer således ytterligare utredning och analys krävas innan vi står inför ett heltäckande lagförslag.

Förvärv genom fastighetsbildning kan naturligtvis förekomma av andra skäl än skatteskäl. Vad avser klyvningsförfaranden kan noteras att samägandet t.ex. kan vara lämpligt och motiverat under en tidsperiod i avvaktan på att möjliggöra ytterligare fastighetsbildning, och att den efterföljande klyvningen vanligen endast syftar till att upplösa det tidigare samägandet. Lantmäteriets förslag riskerar att medföra stämpelskatt i två led i klyvningsförfarandet; först i samband med upplåtelse av ideell andel i fastigheten och därefter vid den efterföljande klyvningen.

Lantmäteriets förslag medför inte några förändringar inom den civilrättsliga lagstiftningen och de möjligheter till fastighetsbildning som ges inom det regelverket. Fastighetsbildningslagen ska främja en lämplig fastighetsindelning och åstadkomma en så ändamålsenlig användning av den fasta egendomen som möjligt. Man skulle därför kunna fundera över om det inte hade varit mer ändamålsenligt att först se över den civilrättsliga lagstiftningen och tillämpningen av denna för att utreda om det på så sätt skulle vara möjligt att hindra de fastighetsbildningar som uppenbarligen endast görs av skatteskäl. Den föreslagna skattereduktionen i form av belopps – och värdegräns kommer dock att ge visst utrymme till att undanta ändamålsenliga fastighetsregleringar från stämpelskatteplikt eller åtminstone mildra skattebördan något.

Lantmäteriets förslag utgör som sagt inget fullständigt lagförslag och det kommer att krävas ytterligare utredningar och analyser innan ett sådant kan finnas på plats. Det anges därför inte heller mer specifikt när de nya reglerna kan träda i kraft. Skulle förslaget utmynna i ny lagstiftning kan det dock antas att detta skulle få en påverkan på vid vilka tillfällen fastighetsbildningsåtgärder vidtas och att sådana fastighetsbildningsåtgärder som genomförs enbart i syfte att undvika stämpelskatt till stor del kan komma att upphöra.

Vi kommer givetvis att följa den fortsatta utvecklingen i frågan.

Vid frågor, vänligen kontakta: