Momsåtervinning försvåras av skatteverket

Den 1 januari 2010 trädde en rad förändringar inom momsområdet i kraft, då EU har ändrat regelverket. En förändring är att svenska företag, som vill återvinna moms som de har betalat i andra EU-länder, skall inlämna sina ansökningar via en elektronisk portal som Skatteverket tagit fram för detta syfte. Samma förändring träder för övrigt i kraft i alla de andra 27 medlemsländerna samtidigt. 

Portalen presenteras av Skatteverket som om att den kommer att göra livet oerhört lätt för svenska företag som vill återvinna moms från andra medlemsstater. "Fyll bara i vad Ni har betalat för i portalen så kommer pengarna tillbaka" är i princip det som företagen får höra. Detta uttalande beror antagligen på att Skatteverkets personal verka leva i  tron att den svenska tolkningen och tillämpningen av EU:s momslagstiftning också är den som används i alla de andra medlemsstaterna. En vacker tanke, men helt felaktig. De flesta medlemsländer har faktiskt ganska så många andra tolkningar och tillämpningar än Sverige. I t.ex. de nya medlemsländerna är lagstiftningen långt från EU-anpassad när det gäller momsåtervinning.

Information från skattemyndigheten: 

Påstående 1. Nu kommer svenska företag enkelt att kunna göra sin momsåtervinningsdeklaration genom att logga in på skatteverkets portal och fylla i de fakturor som man har betalat under perioden.

Kommentar. Informationen är farligt bristfällig. Vi har varit på ett flertal informationsträffar med Skatteverket och aldrig hört något om att varje bolag som skall göra en momsåtervinningsdeklaration via portalen är skyldig att själv kunna reglerna för momsavdrag i det land där de skall göra avdrag. I princip utgör dock en momsåtervinningsansökan en självdeklaration med de rättigheter och skyldigheter som en sådan deklaration medför.

Medlemsländerna har väldigt olika regler när det gäller avdragsrätt för moms ex vid resekostnader, kostnader för utbildning, i vilka perioder en faktura får dras av mm. Gör man fel här kan man i bästa fall förlora avdragsrätten för fakturan, men i sämsta fall faktiskt även drabbas av böter (ex i England som tillämpar "Penalty regime" när man gör fel med momsavdrag).

Svenska företag gör mycket affärer utanför Sveriges gränser. De köper varor och tjänster i andra länder, men de säljer också varor och tjänster i andra länder. I Sverige tillämpas s.k. omvänd skattskyldighet vid utländsk säljares försäljning av varor eller tjänster till svenska företag och eftersom den svenske köparen betalar in momsen istället för den utländske säljaren blir denne inte skattskyldig i Sverige.

 Reglerna om när omvänd skattskyldighet får användas är olika i de andra medlemsstaterna. Får inte omvänd skattskyldighet användas vid försäljningen kan inte momsåtervinningsansökningsförfarandet användas av det utländska företaget för att få tillbaka moms på inköp. Då måste företaget istället momsregistreras i ansökningslandet.

I t.ex. Tyskland får omvänd skattskyldighet inte användas vid försäljning av varor, medan det kan användas vid försäljning av tjänster. Reglerna vid s.k. installationsleveranser är särskilt komplicerade.

 Skatteverket utgår ifrån att de svenska reglerna är tillämpliga i andra länder och tar över huvudtaget inte upp det som är svårast med momsåtervinningsansökningar, nämligen att kunna avgöra om företaget som ansöker uppfyller förutsättningarna för att använda ansökningsförfarandet. Skatteverket anger i sin demonstrationsutgåva av den elektroniska ansökan att företaget måste kryssa i "att man ej bedriver momspliktig verksamhet i ansökningslandet". I övrigt informerar Skatteverket inte om vad momsplikt i andra länder innebär. Konsekvenserna för ett ansökande bolag som har momspliktig försäljning i andra länder kan dock bli avsevärda och leda till straffavgifter och ränteinbetalningar i dessa länder.

 Påstående 2. Ni kan deklarera på svenska eller engelska.

 Kommentar. Detta är nog ett riktigt påstående. Vad myndigheten dock aldrig säger är att svaret  från ansökningslandet i många fall kommer att komma på det språk som gäller för landet i fråga. Ett "svar" därifrån kan också istället bestå i en motfråga som skall besvaras inom en viss tid. Underlåter man att svara inom denna tid förfaller deklarationen och man får inga pengar tillbaka. Detta kan vara väldigt svårt att hantera. Ex Polen kräver idag ett svar på en förfrågan (som är skriven på polska) inom 7 arbetsdagar från att förfrågan har kommit bolaget tillhanda. Svaret skall vara på polska.

 Påstående 3. Originalfakturor behövs ej längre och man behöver bara fylla i själva uppgifterna i Portalen.

 Kommentar. Nästan ett oansvarigt uttalande. För att faktura skall vara avdragsgill måste den följa EU:s faktureringsdirektiv. Detta är något som brister i väldigt många fall. Ovanstående påstående gör att fakturagranskningen kommer att försvinna i många fall. Om företag tror att fakturan ej kommer att granskas, så blir det en ganska stor risk att man inte bryr sig om hur fakturan ser ut. En granskning ligger till grund för att avgöra om fakturan är korrekt utfärdad, om momsen är avdragsgill, om momsen är korrekt fakturerad osv. Dessutom är det inte ett korrekt uttalande. Original fakturan måste finnas hos bolaget och måste kunna presenteras om och när skattemyndigheten vill kontrollera den. Vissa skattemyndigheter kommer enligt uppgift att kräva originalfakturor när dessa överstiger vissa belopp.

 Övriga kommentarer

 Vid International VAT Associations (momsåtervinningsföretag från hela världen) möte 100115 framkom bl.a. att:

 Portalerna hos skattemyndigheterna inom EU är inte fullt ut uppe och igång ännu. De länder som medlemmarna har kunnat få bekräftade som klara och fungerande är:

Sverige, Finland, Österrike, Tyskland, Irland (delvis), Estland, Slovenien, Portugal (delvis), UK (delvis, Frankrike och Belgien.

 Övriga länder har medlemmarna inte kunnat få bekräftade som uppe och fungerande. Flera länder säger att de är klara men har ingen öppen portal ännu ex, Spanien och Italien.

 All trafik från respektive lands portal styrs via en central hub i Bryssel som distribuerar ansökningarna vidare till respektive land. Flera medlemmar har upplevt att denna hub ej fungerar.

 Det finns felaktigheter i kompabilitet mellan medlemsstaternas portaler. Det är möjligt att göra en ansökan via en portal och få den godkänd och vidarebefordrad av avsändarlandet, medan ansökan inte blir accepterad i mottagarlandet, då kraven kan vara annorlunda där. Anledningen till att ansökan inte accepteras i mottagarlandet kan t.ex. vara att ett bilagt dokument är av en ej godkänd filtyp. Mellan medlemsstaterna har man alltså inte ens stämt av något så fundamentalt som kompabilitet.

 Kommissionen inom EU har inte förstått att de olika medlemsstaterna ser olika på momslagstiftningen och att tillämpningen av denna alltså ej är lika över hela EU. Kommissionen utgår även ifrån att företag redan kan eller åtminstone kan tillgodogöra sig EU:s momslagstiftning (som alltså inte ens tolkas och används lika i de olika medlemsländerna). Detta leder till att man öppet deklarerar att ombud, såsom medlemsföretagen i IVA, inte längre kommer att behövas. Budskapet från Kommissionen har snappats upp av medlemsstaternas skattemyndigheter och skattemyndigheterna för det vidare till de nationella företagen. När frågan om olika tolkningar togs upp med kommissionens representanter på mötet 100115 svarade representanterna med en axelryckning och sa att det inte är tillåtet för medlemsstaterna att ha olika tolkningar. Att de olika tolkningarna av medlemsstaterna ändå existerar verkade komma som en överraskning för Kommissionens representanter. Representanter från IVA är nu inbjudna till Kommissionens möte den 20/1 för att bistå med sin kunskap kring detta område.

 Vid våra kontakter med kunder framgår det allt oftare att den information som Skatteverket och en del skattekonsulter som ej är insatta i momsåtervinning lämnar ut kommer att leda till stor förvirring och stora bekymmer för företagen de närmaste åren. Problematiken kommer dessutom att visa sig med en viss fördröjning, allteftersom skattemyndigheterna i ansökningsländerna kommer att återkomma med frågor med anledning av de elektroniska ansökningar som de har mottagit. I många bolag handlar det om mångmiljonbelopp som sätts på spel om man hanterar dessa frågor felaktigt. En mer nyanserad information från personal inom myndigheter och skattekonsultföretag som är mer insatt och påläst inom detta område vore önskvärt.