Nästan 80 procent fossilfritt i kollektivtrafiken redan idag
Andelen förnybara drivmedel i bussar som körs i kollektivtrafik i Sverige har ökat från sex till nästan 80 procent från 2006 till idag, nu ligger andelen på 77,7 procent förnybart.
Andelen förnybara drivmedel i bussar som körs i kollektivtrafik i Sverige har ökat från sex till nästan 80 procent från 2006 till idag, nu ligger andelen på 77,7 procent förnybart.
Försäljningen av 100-procentig biodiesel, både rapsdiesel (B100) och HVO-diesel (HVO100) ökade kraftigt i augusti till årshögsta nivåer. Jämfört med juli var ökningen 33 procent för B100 och 22 procent för HVO100. Samtidigt minskade den totala volymen HVO, vilket innebär att andelen biodiesel i vanlig diesel minskat.
209 biokraftverk i Sverige har en kapacitet på 4 464 megawatt, en ökning med fyra procent det senaste året. Det visar tidningen Bioenergis årliga sammanställning över biokraft i Sverige.
Nästan en fjärdedel av all diesel som säljs i Sverige är nu biodiesel, eller 23,8 volymprocent. Det visar en analys som Svebio gjort av färsk statistik från SCB. Siffrorna gäller leveranser under det första halvåret. Biodiesel är dels HVO, dels RME, rapsdiesel. Många drivmedelsföretag erbjuder diesel med hög inblandning av biodiesel, och många åkerier och bussbolag har satsat på biodiesel.
Första halvåret 2016 var 16,6 procent av alla drivmedel som används för den svenska vägtrafiken förnybara. Det visar Svebios analys av SCB:s senaste statistik över drivmedelsanvändningen för fordonsdrift. Huvuddelen är biodiesel i form av HVO blandad med diesel med näst största posten ren FAME (B100). Resterande delar utgörs främst av låginblandad FAME och etanol som blandas i bensin samt biogas.
Förslaget till bonus-malusbeskattning av nya bilar kan inte ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Det kommer bara att ge marginella minskningar av utsläppen från nya bilar. Det skriver Svebio i ett remissyttrande över Bonus-malus-utredningen. Förslaget gynnar elfordon, men ger inget stöd till bilar som drivs med biodrivmedel.
Miljömålsberedningen redovisar idag på DN Debatt sina förslag. Svebio ser positivt på att det finns en bred samsyn kring en radikal klimatpolitik. Svebios vd Gustav Melin kritiserar ett par av de konkreta förslagen. Det är fel att låta upptag i skog och mark räknas in i klimatmålet 2030 och 2040. Det ger argument för Polen och andra länder som vill spara skog för att kunna fortsätta elda kol.
Svebios vd Gustav Melin kommenterar energiöverenskommelsen och säger att det är bar att man nu uppmärksammar behovet av att garantera effekt, inte bara elproduktion, vid utbyggnaden av den förnybara el. Svebios analys är att överenskommelsen kommer att leda till mycket låga elpriser under lång tid, vilket snedvrider konkurrensen på värme- och drivmedelsmarknaderna.
Allt fler tillverkande företag väljer att köpa leveranser av värme och ånga för sina tillverkningsprocesser istället för att sköta energianläggningen själva. Industriguiden 2016, som är en del av Bioenergi nummer 3-2016, innehåller flera exempel på företag, inom bland annat livsmedel, tvätteri, bygg och fastighet, som ställt om till förnybar värme och ånga både i Sverige och Finland.
Regeringen vill införa en elbusspremie till elbussar i kollektivtrafik. Svebio anser att det är ett onödigt klimatpolitiskt stöd eftersom två tredjedelar av bussarna i kollektivtrafiken redan idag går på förnybara drivmedel.
Om ett bonus/malus-system införs vid försäljning av nya bilar måste det ge bonus inte bara till elbilar utan också till bilar som kan drivas med förnybara drivmedel, som E85 och bio. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till bonus/malus-utredningen som lade fram sitt förslag 29 april.
Anna Lundborg, verksam vid Energimyndigheten, är årets mottagare av Jan Häckners bioenergipris. Utdelandet av priset ägde rum vid Svebios årsmöte 6 april.
Karin Medin, VD i Söderenergi, valdes till ny ordförande i Svebio vid föreningens årsmöte i Stockholm 6 april. Karin Medin efterträder Gunnar Olofsson, som varit ordförande i Svebio i fem år.
Produktionen av pellets i Sverige under 2015 ökade med fem procent eller drygt 85 000 ton jämfört med 2014. Samtidigt minskade importen av pellets med hela 33 procent eller 170 000 ton. Det visar tidningen Bioenergis undersökning av pelletsproduktionen i Sverige under 2015.
Regeringen vill sänka skatten på etanol och biodiesel. Skatterna infördes eller höjdes 1 december och 1 januari, men redan nu anser regeringen att bränslena inte är överkompenserade och att skatten ska sänkas 1 augusti. Svebio välkomnar sänkningen men det är fel att vänta till 1 augusti med sänkningen. Riksdagens skatteutskott bör ta ett initiativ och genomföra sänkningen så snabbt som det går.
En övervakningsrapport från Energimyndigheten visar att skattebefriade biodrivmedel som etanol och RME inte var överkompenserade under 2015. Det betyder att det inte fanns någon grund för att införa en skatt på etanol E85 eller ha en hög skatt på rapsdiesel. Svebios vd Gustav Melin kräver att straffskatterna på etanol och rapsdiesel snarast avskaffas av riksdagen.
Svebios medarbetare Tomas Ekbom har av Energimyndigheten fått förtroendet att vara svensk representant i IEA Bioenergys Annex 39, som arbetar med kommersialisering av biodrivmedel. IEA Bioenergy är ett internationellt samarbete för teknikutveckling som verkar för att påskynda användningen av hållbar, miljöanpassad och kostnadseffektiv bioenergi.
Höj målet för förnybar energi, inför och höj koldioxidskatter och använd åkermarken för att producera biodrivmedel, ta bort restriktionerna kring att odla energi. Det är några av kraven från Svebio i svaret på en EU-konsultation om politiken för förnybar energi till 2030.
–Sverige har fått besked om rätten att använda skattebefrielse för biodrivmedel tre år till. Det är positivt. Det borde efter klimatavtalet i Paris vara en självklarhet att vi ska använda klimatskatter för att styra om från fossila bränslen till förnybara biobränslen. Det är dags att agera i EU för att införa koldioxidskatter i alla sektorer, säger Gustav Melin, vd i Svebio.
New statistics show a different and positive “greenhouse effect” in Sweden. From 2002 to 2014, the energy use in Swedish greenhouses has fundamentally changed. The use of energy per square metre was cut in more than half, decreasing by 57 percent, from 371 kWh per square metre in 2002, to 158 kWh in 2014.