Lovande utredning om effektivare miljötillståndsprocesser

Tillgången till metaller och mineral sätter takten i den reella klimatomställningen - samtidigt som ökad självförsörjning av just metaller och mineral är en nyckelfaktor i en allt mer instabil omvärld. Sverige har en världsledande gruv- och mineralnäring och stor potential att utvinna mer. Den nya utredningen om effektivare tillståndsprocesser som aviserades på måndagen är därför efterlängtad.
– Vi ser mycket positivt på att regeringen nu tar ett större grepp kring miljötillståndsfrågorna, säger Maria Sunér, vd Svemin.

Det är både kostsamt och tidsödande att få tillstånd att öppna en gruva eller en täkt, framförallt är processerna ofta oförutsägbara. De tillstånd som ändå ges handlar oftast om utökningar av redan befintliga verksamheter, i praktiken inom någon kilometers radie. Sedan miljöbalken trädde i kraft har inte en enda helt ny gruva - som prövats enligt ordinarie process enligt miljöbalken - startat.

Effektivare och mer förutsebara tillståndsprocesser har därför länge efterfrågats av näringslivet.

– Gruv- och mineralnäringen har några av de mest komplexa miljötillståndsprocesserna, eftersom våra verksamheter inte kan välja lokalisering på samma sätt som exempelvis en batterifabrik. Därför har miljötillståndsprocesserna i många år varit en hämmande faktor för utvecklingen av vår bransch, och även vår mest prioriterade fråga att få till en förändring, säger Maria Sunér.

Att regeringen nu väljer att ta ett helhetsgrepp kring miljötillståndsprocesserna med den uttalade ambitionen att åstadkomma mer förutsägbara och balanserade tillståndsprocesser är helt rätt, liksom att väga in global klimatnytta, konkurrenskraft och sysselsättning på ett tydligt sätt.

– Det är bra att tidplanen är snäv, och att man har ambitionen att få till en förändring under innevarande mandatperiod, säger hon.

Det är också viktigt att Sverige inte ställer omotiverat höga krav i förhållande till EU-rätten. För det får inte bli sådana absurda konsekvenser som i fallet med kalkbrottet Gåsgruvan i Filipstad nyligen. Verksamheten fick avslag i mark- och miljödomstolen på grund av uranhalter i utsläppsvattnet. Halterna är dock mycket låga, till och med så låga att det får finnas mer uran i vanligt dricksvatten än i utsläppen från Gåsgruvan.

Svemins branschjurist lyfter därför samtidigt ett varningens finger.

– Jag förutsätter att det även utreds i vilken mån EU-rätten i sig hindrar samhällsviktiga investeringar. Genom att identifiera sådana hinder ges Sverige möjlighet att driva på för önskvärda förändringar i befintlig EU-lagstiftning. Vi har nu flera exempel där EU:s vattendirektiv har lett till beslut som är dåliga för både miljön och klimatet, säger Tobias Kluge, branschjurist Svemin.

Det är viktigt att regeringen inte tappar tempo bara för att det nu tillsätts en ny utredning.
– Vi vill att regeringen går vidare med flera av de färdigutredda förslagen i Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen och fortsätter att se över de statliga myndigheternas uppdrag och styrning, säger han.