”Skippa avfallsplanen – ta fram en plan för resurshushållning”

Debattartikel

Vi svenskar konsumerar som om vi hade drygt fyra jordklot. Därför är det en bra ambition Naturvårdsverket har i sin nationella avfallsplan, men planen saknar ett livscykelperspektiv för material. Naturvårdsverket borde tillsammans med regeringens delegation för cirkulär ekonomi skapa ett nytt ramverk, skriver Fredrik Ardefors, vd för Svensk Däckåtervinning.

Om alla länder hade Sveriges resurskonsumtion skulle vi behöva 4,2 jordklot för att hålla våra samhällen igång. Men vi har som bekant bara ett. För att minska aptiten på jordklot behöver vi ersätta systemet av ständigt nya uttag av råvaror med att i stället använda återvunna material.

Därför behövs ett nytt fokus - bort från avfallsminimering och till resurshushållning

Naturvårdsverket har tagit fram avfallsplanen ”Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program”, som nu varit ute på remiss. Det är bra att Naturvårdsverket i sin avfallsplan har en ambition att skapa en överblick över mål, styrmedel och åtgärder för en mer resurseffektiv avfallshantering. Planen kan vara ett viktigt verktyg i omställningen till ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Men det förutsätter att den har ett helhetsperspektiv samt att den lägger sitt fokus där störst skillnad kan göras.

Hushållsavfall står för mindre än 5 procent av det totala avfallet. Ändå är privatkonsumenterna i fokus för planen. Om någon enskild typ av aktör skall lyftas fram är det snarast städer, inte privatkonsumenter. Detta för att allt fler svenskar väljer att bo i städer, för att städernas styrmedel i dag fokuserar mer på renhållning än resurshushållning samt för att det krävs ett systemtänk av våra samhällen som är svårt att åstadkomma för enskilda individer.

Dessutom bortser avfallsplanen helt från att större delen av svensk resursförbrukning består av resurser som utvunnits i andra länder. När avfallsstatistiken som visas upp endast gäller det avfall som skapats inom landets gränser blir den helt missvisande.

Vi behöver istället en resurshushållningsplan, där samverkan mellan samhällets aktörer för resurshushållning sätts i fokus. Då uppnår vi avfallsminimering som en bieffekt genom att använda de resurser vi redan satt i omlopp.

Som ansvariga för återvinningen av däck i Sverige vill vi vara ett föredöme i omställningen till en cirkulär ekonomi med resurseffektiva och giftfria kretslopp. Återvunna produkter behöver tas om hand och användas i tillämpningar där de är säkra för hälsa och miljö. Redan i dag har vi tekniken för att förlänga livslängden för de material vi redan utvunnit och återvinna dem gång på gång. Gör vi så minskar behovet av överutnyttjande av jordens resurser i samma grad.

Under 2018 tillträder regeringens delegation för cirkulär ekonomi. Svensk Däckåtervinning föreslår därför att Naturvårdsverkets i samverkan med delegationen tar fram ett nytt ramverk som både ger praktisk vägledning och har ett helhetsperspektiv. Med ett livscykelperspektiv kan vi minska resursuttaget till att bara omfatta det enda jordklot vi har.