Svar till MP:s debattartikel ”Välj konstgräs med omsorg”

Debattartikel 

Att vara politiker borde innebära ett visst ansvar att verka för samhällets bästa och fatta beslut utifrån de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga. Det borde inte innebära att det är fritt fram att göra sina egna tolkningar av rapporter i syfte att underbygga sina egna argument. Men det är just det Miljöpartiets företrädare i Sandviken gör när det gäller konstgräsplaner.

För det första handlade IVL:s kartläggning 2016, som MP hänvisar till, om potentiella spridningskällor av mikroplaster, inte faktiska. IVL utgick i sina uppskattningar från hur mycket granulat som planerna fylls på – inte hur mycket som faktiskt sprids från dem. Behovet att fylla på dem beror på att materialet trycks ihop, något IVL inte tog med i sin rapport.

I Kalmar har man nu för första gången i en studie mätt hur mycket granulatspill som kan komma från en fotbollsplan. Preliminära resultat visar att det är mindre än ett gram gummigranulat som per år kan nå hela vägen till vattenmiljön, om man använder och sköter planen på rätt sätt. Till exempel om spelarna borstar av sig när de lämnar planen. Det är heller inte gummigranulat som hittas i sjöar och hav, utan mikroplast från framförallt förpacknings- och cellplast.

Myten om att fotbollsspelare på konstgräs drabbats av cancer har sin upprinnelse i USA och har tillbakavisats ett flertal gånger av forskare. Senast av den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA som 2017 gav konstgräsplaner med gummigranulat grönt ljus.

MP hävdar att de företräder miljön. Då borde de förorda det material som är bäst analyserat, erbjuder flest möjliga motionstimmar med minst totala miljöpåverkan, minst skador på spelare och lägst kostnad. MP bidrar i stället till att kommuner slösar miljoner på sämre material, med negativa konsekvenser för både miljö och spelare.

Ett exempel är Lerum där man prövat att använda kork istället för däckgummi vilket orsakat allvarliga skador på barn. Planerna kan utnyttjas ungefär halva speltiden och en enda fotbollsplan med kork kräver dessutom motsvarande 130 planer av korkeksplantage. Något för MP att fundera över samtidigt som larmen om artutrotning ekar.

Med tanke på övergödningen av Storsjön borde MP istället applådera att gräsplanerna byts mot hållbarare planer med återvunnet material som inte kräver gödsling. För att uppnå hållbarhetsmålen måste vi återanvända de tekniska material vi har. Inte misstänkliggöra dem genom att medvetet misstolka fakta.