Inkludera flera med Freja!
Frejas internationella eID är den enda e-legitimationen på tillitsnivå 3 (LoA3) som är godkänd för användare utan svenskt personnummer.
Frejas internationella eID är den enda e-legitimationen på tillitsnivå 3 (LoA3) som är godkänd för användare utan svenskt personnummer.
Ta del av vårt inspelade webbinarium om digital säkerhet
Visste du att de flesta som uträttar sina ärenden online vill kunna logga in med e-legitimation?
Utgångspunkten i nästan alla våra leveranser sker via vårt eget API, GrandID API.
Behöver ni hjälp med införandet av Digitala Nationella Prov (DNP)?
Snart genomförs de första nationella proven digitalt via Skolverket. Under 2024 kommer DNP stegvis införas i grund- och gymnasieskolan. För att proven ska kunna genomföras digitalt behöver samtliga skolor ha den nödvändiga tekniken på plats. I denna artikel kommer vi berätta mer om Skolverkets tidsplan, syftet med införandet, vad ni behöver göra och vad vi kan hjälpa er med.
Vårdsverige! Ni behöver vår hjälp för att spara er tid. Låt oss på Svensk e-identitet som er helhetsleverantör hjälpa till en mer digitaliserad vård.
Trygg support och leverans av våra tjänster uppmärksammas av våra kunder. Med mångårig erfarenhet och bred kompetens hos våra duktiga tekniker på Svensk e-identitet är vi stolta över att kunna leverera alla våra tjänster med hög service, tryggt enkelt och säkert.
Vad är egentligen en e-legitimation? Och hur kan vi skydda egen och andras data från nätintrång och hackare? Vi reder ut begreppen och svarar på frågor kring av DIGG godkända e-legitimationer, tvåstegsverifiering, tillitsnivåer och lagkrav
Hur säker kan en organisation vara på att den som loggar in till e-tjänster eller system verkligen är rätt person? Och hur hög är förmågan att skydda information mot dataintrång och andra cyberangrepp? Det är i grunden, om än lite förenklat, vad LoA handlar om. Vilken nivå en organisation behöver beror på en rad olika faktorer. Här reder finns några råd kring vad man som organisation bör tänka på.
E-signering, elektronisk signatur, digital underskrift – kärt barn har många namn. Fast en del tycker till och med numera att när ordet signering alls nämns menar man något som skrivs på via nätet. Men vad är det egentligen, när blir det juridiskt giltigt, är det lika tillförlitligt som en egenhändigt gjord underskrift med kulspetspenna och vilka metoder finns? Här finns svaren.
Hur löser man som arbetsgivare enklast elektronisk identifiering för personal? Hur gör man säkrast när den behöver ske på distans och från flera olika enheter, helst utan BankID och lösenord? Detta är vanliga frågeställningar som många verksamheter, särskilt inom kommuner och regioner, ställs inför. I den här artikeln ges några svar som förhoppningsvis kan underlätta diskussionerna internt.