Gå direkt till innehåll

Kategorier: hälsorisk

  • Radonfrågan fortsätter efter mätsäsongen

    Många förknippar radon med vinterhalvåret och eldningssäsongen, då långtidsmätningar genomförs för att fastställa ett årsmedelvärde. Men när mätsäsongen avslutas börjar i många fall det arbete som faktiskt avgör om radonproblemen minskar eller består. För Svensk Radonförening är radon därför en fråga som kräver uppmärksamhet långt utanför själva mätperioden.

  • Systemfel när nya bostäder tas i bruk utan att radonhalten har kontrollerats

    Det går i dag att flytta in i ett nybyggt hus utan att någon har kontrollerat radonhalten. Samtidigt finns tydliga krav på att byggnader ska skydda människor mot hälsofarliga ämnen. Där uppstår en motsägelse som väcker frågor. Hur vet man att kraven verkligen är uppfyllda om ingen mätning har gjorts? För Svensk Radonförening handlar det om ett system som inte riktigt går ihop.

  • Radon och lungcancer – Sverige behöver en nollvision

    Trots tydlig lagstiftning och enkla lösningar fortsätter radon att skörda hundratals liv varje år. Det är hög tid att ge frågan den tyngd den förtjänar – och att sätta upp ett tydligt nationellt mål för att minska radonrelaterad cancer. Ett nollvision skulle ge en gemensam målbild som mobiliserar kommuner, arbetsgivare och privatpersoner.

  • Tre frågor till Göran Pershagen om radon och hälsa

    Inför den första Nationella Radonveckan intervjuade vi Göran Pershagen, läkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han har forskat om radon och lungcancer i flera decennier.

  • Sju vanliga myter om radon – och vad som faktiskt stämmer

    Den 3–9 november uppmärksammas Nationella Radonveckan runt om i landet. Ett av syftena är att ta udden av några av de vanligaste missförstånden kring radon, myter som riskerar att göra att många inte tar problemet på allvar eller tror att de redan har gjort tillräckligt. Här reder vi ut sju vanliga myter och förklarar vad som faktiskt gäller.