Hur ska Sverige få bättre kunskap om radonhalterna i bostäder och andra byggnader? Svensk Radonförenings valenkät visar tydliga skillnader mellan riksdagspartierna. Några vill se stärkta eller obligatoriska kontroller, andra lyfter tillsyn, information, ekonomiska incitament eller fastighetsägarens eget ansvar.
Efter ett lyckat premiärår återkommer Nationella Radonveckan den 2–8 november 2026. Svensk Radonförening fortsätter satsningen för att öka kunskapen om radon, få fler att mäta och bidra till att minska hälsoriskerna i bostäder och på arbetsplatser.
Radonbidraget kan få en återkomst efter valet. Det visar Svensk Radonförenings valenkät till riksdagspartierna. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säger tydligt att de vill återinföra bidraget, medan Centerpartiet är berett att diskutera frågan och Miljöpartiet inte utesluter en återkomst.
Många förknippar radon med vinterhalvåret och eldningssäsongen, då långtidsmätningar genomförs för att fastställa ett årsmedelvärde. Men när mätsäsongen avslutas börjar i många fall det arbete som faktiskt avgör om radonproblemen minskar eller består. För Svensk Radonförening är radon därför en fråga som kräver uppmärksamhet långt utanför själva mätperioden.
Två nya avsnitt av Radonpodden är nu publicerade. Den här gången ligger fokus på forskning, internationella perspektiv och vad vi faktiskt vet om radonets risker i dag.
Det går i dag att flytta in i ett nybyggt hus utan att någon har kontrollerat radonhalten. Samtidigt finns tydliga krav på att byggnader ska skydda människor mot hälsofarliga ämnen. Där uppstår en motsägelse som väcker frågor. Hur vet man att kraven verkligen är uppfyllda om ingen mätning har gjorts? För Svensk Radonförening handlar det om ett system som inte riktigt går ihop.
Radon är ett av våra största inomhusmiljöproblem och efterfrågan på rätt kompetens ökar. Den 20–21 april 2026 arrangerar Svensk Radonförening kursen Radon i byggnader, en grundläggande utbildning som ger dig både teoretiska och praktiska kunskaper för att arbeta professionellt med radonfrågor.
Trots tydlig lagstiftning och enkla lösningar fortsätter radon att skörda hundratals liv varje år. Det är hög tid att ge frågan den tyngd den förtjänar – och att sätta upp ett tydligt nationellt mål för att minska radonrelaterad cancer. Ett nollvision skulle ge en gemensam målbild som mobiliserar kommuner, arbetsgivare och privatpersoner.
Inför den första Nationella Radonveckan intervjuade vi Göran Pershagen, läkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han har forskat om radon och lungcancer i flera decennier.
Den 3–9 november uppmärksammas Nationella Radonveckan runt om i landet. Ett av syftena är att ta udden av några av de vanligaste missförstånden kring radon, myter som riskerar att göra att många inte tar problemet på allvar eller tror att de redan har gjort tillräckligt. Här reder vi ut sju vanliga myter och förklarar vad som faktiskt gäller.