Gå direkt till innehåll

Nyhet

Nya avsnitt av Radonpodden ger inblick i aktuell forskning

Två nya avsnitt av Radonpodden är nu publicerade. Den här gången ligger fokus på forskning, internationella perspektiv och vad vi faktiskt vet om radonets risker i dag.

Radon är fortfarande den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, men kunskapen hos allmänheten är begränsad. De nya avsnitten ger både fördjupning och nya perspektiv på ett ämne som berör många, oavsett om man bor i ett äldre eller nybyggt hus.

Internationell forskning och nya rön
I det sjunde avsnittet riktas blicken mot Kanada, där forskningen visar på en utveckling med ökande radonhalter. Medverkar gör den internationellt erkända forskaren Dr. Aaron Goodarzi, som delar med sig av aktuell forskning kring hur radon påverkar kroppen och varför moderna, energieffektiva byggnader i vissa fall kan förvärra problemen.

Samtalet rör sig från laboratoriemiljöer till verkliga bostäder och visar hur mätningar kan avslöja risker som annars är osynliga. Avsnittet lyfter också viktiga skillnader mellan länder och vad Sverige kan lära av utvecklingen internationellt.

Lyssna på avsnitt #7 här:
https://open.spotify.com/episode/3Pataztj6S9N7Wge5QTKCc?si=DGe7c5LZRBqq7F6jABIHGw

Hur farligt är radon – vad säger forskningen?
I det åttonde avsnittet fördjupas diskussionen ytterligare. Här medverkar Svensk Radonförenings ordförande Dag Sedin och radonspecialisten Dr. Tryggve Rönnqvist i ett samtal om vad forskningen faktiskt visar i dag – och vilka frågor som fortfarande saknar tydliga svar.

Trots att radon länge varit en känd riskfaktor bygger mycket av kunskapen fortfarande på äldre studier. Samtidigt utvecklas både mätmetoder och forskningsmetoder, vilket kan ge en mer nyanserad bild framöver. Avsnittet tar också upp vanliga missförstånd och vad man som individ kan göra för att minska sin risk.

Lyssna på avsnitt #8 här:
https://open.spotify.com/episode/7fhsAWvIEzsJh3uw2E8Cw0?si=F7uyeln2RoyTSasNBN-xyA

Viktigt att mäta – även i nya bostäder
En återkommande slutsats från både forskning och praktik är att radon inte går att upptäcka utan mätning. Det gäller oavsett om huset är gammalt eller nybyggt. Moderna byggmetoder och förändrad ventilation kan i vissa fall bidra till förhöjda halter, vilket gör kontroll extra viktig även i nya bostäder. Att mäta radonhalten är ett enkelt sätt att få klarhet och vid behov kunna vidta åtgärder i tid.

I avsnitt 7 gästas Radonpodden av Dr. Aaron Goodarzi (mitten).

I avsnitt 8 medverkar Dr. Tryggve Rönnqvist (mitten).

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • Avsnitt 8 Radonpodden.png
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .png
    Storlek:
    640 x 360, 472 KB
  • Radonpodden, avsnitt 7.jpg
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    480 x 312, 36,1 KB
  • Avsnitt 7 Radonpodden.png
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .png
    Storlek:
    640 x 360, 488 KB
  • Radonpodden.png
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .png
    Storlek:
    781 x 463, 431 KB

Relaterat innehåll

  • Nära var fjärde villa som mätt radon visar förhöjda halter

    Inför Nationella Radonveckan: Svensk Radonförening efterlyser bättre uppföljning av den nationella handlingsplanen. Under den första Nationella Radonveckan (3–9 november) lyfter Svensk Radonförening ny statistik från Radonova Laboratories som visar att nästan var fjärde villa (23 procent) som genomfört en radonmätning har radonhalter över referensnivån på 200 Bq/m³.

    Inför Nationella Radonveckan: Svensk Radonförening efterlyser bättre uppföljning av den nationella handlingsplanen.
  • Svensk Radonförening lanserar Radonpodden

    I dagarna lanseras Svensk Radonförening sin podcast Radonpodden, där branschexperter i nyproducerade avsnitt intervjuas av programledaren Caroline Szyber kring radon, varför är det farligt hur upptäcker man radon samt åtgärder vid förhöjda värden.

  • Systemfel när nya bostäder tas i bruk utan att radonhalten har kontrollerats

    Det går i dag att flytta in i ett nybyggt hus utan att någon har kontrollerat radonhalten. Samtidigt finns tydliga krav på att byggnader ska skydda människor mot hälsofarliga ämnen. Där uppstår en motsägelse som väcker frågor. Hur vet man att kraven verkligen är uppfyllda om ingen mätning har gjorts? För Svensk Radonförening handlar det om ett system som inte riktigt går ihop.

  • Rekordstort intresse för Radondagen 2026

    Årets Radondag blev den hittills mest välbesökta sedan konferensen startade. Totalt deltog omkring 145 personer, både på plats i Solna och digitalt. Ett 50-tal av deltagarna representerade kommuner, vilket tydligt visar det växande engagemanget för radonfrågan runt om i landet.

  • Marie Curie och radonets arv – från vetenskaplig nyfikenhet till livsviktig insikt

    I dag, den 7 november, uppmärksammar vi Marie Curies födelsedag och den europeiska radondagen. Samtidigt pågår Sveriges första Nationella Radonvecka, som inleddes den 3 november. Det är en vecka för att sprida kunskap om en av våra mest förbisedda miljörisker och ett tillfälle att reflektera över den forskning som gjort det möjligt att förstå och hantera radon.

  • Tre frågor till Göran Pershagen om radon och hälsa

    Inför den första Nationella Radonveckan intervjuade vi Göran Pershagen, läkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han har forskat om radon och lungcancer i flera decennier.