Nu har vi genomfört Nationella Radonveckan för andra gången. Det jag framför allt tar med mig från årets vecka är hur många som hjälpte till att få fler att prata om radon. Tack till våra medlemmar och till alla er i kommuner, fastighetsbolag, politiken och branschen som engagerade er.
I år mäter Karlstads Bostadsbolag radon i 820 lägenheter. Arbetet omfattar också uppföljning av tidigare åtgärder och löpande information till de boende. Hyresgästerna får besked om hur mätningen går till, vad resultaten visar och vilka åtgärder som behövs.
Ett nybyggt hus, ett lågt mätvärde hos grannen eller öppna fönster. Inget av detta ger ett säkert besked om radonhalten där du bor. Under Nationella Radonveckan den 2–8 november reder Svensk Radonförening ut fem missförstånd om radon, mätning och åtgärder.
När Svensk Radonförening startade Nationella Radonveckan hämtades inspiration från Storbritannien. Där har UK Radon Association samlat sina informationsinsatser under en gemensam vecka. Ordförande Maria Dugdale berättar om vad som fungerat bäst och ger ett råd till Sverige: gör radonfrågan relevant för människors vardag.
Den 2–8 november 2026 genomförs Nationella Radonveckan för andra gången. Bakom initiativet står Svensk Radonförening, som vill öka kunskapen om radon och få fler att mäta i bostäder och på arbetsplatser samt åtgärda förhöjda halter.
Efter ett lyckat premiärår återkommer Nationella Radonveckan den 2–8 november 2026. Svensk Radonförening fortsätter satsningen för att öka kunskapen om radon, få fler att mäta och bidra till att minska hälsoriskerna i bostäder och på arbetsplatser.
Många förknippar radon med vinterhalvåret och eldningssäsongen, då långtidsmätningar genomförs för att fastställa ett årsmedelvärde. Men när mätsäsongen avslutas börjar i många fall det arbete som faktiskt avgör om radonproblemen minskar eller består. För Svensk Radonförening är radon därför en fråga som kräver uppmärksamhet långt utanför själva mätperioden.
Två nya avsnitt av Radonpodden är nu publicerade. Den här gången ligger fokus på forskning, internationella perspektiv och vad vi faktiskt vet om radonets risker i dag.
Årets Radondag blev den hittills mest välbesökta sedan konferensen startade. Totalt deltog omkring 145 personer, både på plats i Solna och digitalt. Ett 50-tal av deltagarna representerade kommuner, vilket tydligt visar det växande engagemanget för radonfrågan runt om i landet.
Trots tydlig lagstiftning och enkla lösningar fortsätter radon att skörda hundratals liv varje år. Det är hög tid att ge frågan den tyngd den förtjänar – och att sätta upp ett tydligt nationellt mål för att minska radonrelaterad cancer. Ett nollvision skulle ge en gemensam målbild som mobiliserar kommuner, arbetsgivare och privatpersoner.
När vi nu närmar oss slutet av 2025 kan vi konstatera att radonfrågan tagit flera tydliga kliv framåt. Intresset för säkra inomhusmiljöer har ökat och fler än tidigare har engagerat sig i arbetet med att förebygga radonrelaterade risker. För Svensk Radonförening har året präglats av nya initiativ, bredare genomslag och en vilja att fortsätta driva utvecklingen i rätt riktning.
Inför den första Nationella Radonveckan intervjuade vi Göran Pershagen, läkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han har forskat om radon och lungcancer i flera decennier.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
