Covidföreningen om utförsäkringarna: NY LAG RISKERAR ATT MISSA MÅLGRUPPEN

Covidpatienter ska inte kastas ur sjukförsäkringen vid dag 180. Det lovar januaripartierna när de nu presenterar kommande ändringar i sjukförsäkringen. Samtidigt riskerar deras förslag - paradoxalt nog - att exkludera just covidpatienter.

För att omfattas av lagändringen måste patienten bevisa att utsikterna är goda för återgång i arbete inom 365 dagar. Det är i princip omöjligt när kunskapsläget om långtidscovid är så lågt. Sjukdomen är för ny och experterna vet inte tillräckligt om återhämtningen för att kunna ge enprognos.

- Ställer man krav på god prognos för att få sjukpenning, så kommer patienter med långtidscovid inte kunna leva upp till det, säger Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande i Svenska Covidföreningen och fortsätter. Sjukdomen är för ny och forskning har inte kommit igång tillräckligt.

Lagförslaget är hämtat från SOU 2020:6, som skrevs innan kännedom om långtidscovid fanns. Det tar därför inte hänsyn till den låga kunskapen om sjukdomen eller vårdens svårigheter att leverera beslutsunderlag för så många svårt sjuka samtidigt.

- När vården inte ens vet hur de ska undersöka patienten, eller hitta orsaken till symtomen, är det inte rimligt att kräva patienten på en prognos. Det måste den nya lagen ta hänsyn till, menar föreningens vice ordförande Mathilda Sundvall.

Men det är inte bara kravet på prognos som utesluter covidpatienterna. Förslaget missar även den stora grupp som insjuknade i våras, och som kommer att ha varit sjuka i närmare 365 dagar när lagen väl träder i kraft.

- Man får inte glömma de som insjuknade i våras när smittspridningen var som störst och man dessutom fick som minst hjälp av vården. De kommer inte hjälpas av lagförslaget för de har redan varit sjuka i närmare 365 dagar när den nya lagen börjar gälla, säger Emma Mårtensson, talesperson i Svenska Covidföreningen.

Svenska Covidföreningen välkomnar januaripartiernas löfte att hjälpa covidpatienterna, men uppmanar dem samtidigt att säkerställa att regeländringarna verkligen hjälper patientgruppen såsom man påstår.

- Vi förutsätter att januaripartierna inte ger tomma löften, utan att de kompletterar förslaget så att covidpatienterna omfattas. Vi har inte tid för fler missriktade åtgärder för patientgruppen, och bistår därför gärna med kunskap i arbetet, avslutar Åsa Kristoferson Hedlund.  

****

FAKTARUTA

Dagens reglering

• Enligt dagens lagstiftning ska den försäkrades arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar, om det inte finns särskilda skäl mot det.
• Om det finns välgrundad anledning att anta att den försäkrade med stor sannolikhet kan återgå i arbete hos arbetsgivaren kan prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp.
• Denna bedömning måste vara välgrundad. Det bör således framgå av det medicinska underlaget att det finns en välgrundad anledning att anta att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren och en tidplan för när så kan förväntas ske. Särskilda skäl bör därför endast beaktas vid tydliga diagnoser. Vid mer diffusa diagnoser torde det vara svårt att ha en välgrundad uppfattning om att en viss terapi har önskad effekt eller vilket läkningsförlopp som kan förväntas. 

Källa: 27 kap. 48 § SFB, prop. 2007/08:136 s. 68 f. och HFD 2016 ref. 10.

Januaripartiernas förslag 

• Enligt det förslag som nu läggs fram ska det räcka med övervägande skäl för att 180- dagarsprövningen mot hela arbetsmarknaden ska skjutas upp.
• Kravet på övervägande skäl innebär att mer ska tala för en återgång i arbete hos arbetsgivaren än emot, och det måste finnas medicinskt stöd för slutsatsen att den försäkrade kan återgå i arbete i samma omfattning som tidigare, före dag 366. 

Källa: SOU 2020:6 s. 185 f. och s. 225.

Analys

Sjukdomen covid-19 har inte ens existerat i 365 dagar, och kunskapen om långtidskomplikationerna är fortfarande mycket låg. Svenska Covidföreningen har därmed svårt att se att det skulle finnas medicinskt stöd för någon prognos för långtidssjuka i covid-19.