Vårdsatsningar på långtidscovid hotas

Stockholm har varit ledande i hanteringen av långtidscovid i Sverige. Nu hotas vårdsatsningarna eftersom regionen inte finansierat initiativen. Att ta ett stort steg tillbaka i vårdutbud och kompetens i ett skede då patientgruppen bara växer är djupt olyckligt, menar Svenska Covidföreningen, som ser att det även riskerar att få negativa konsekvenser för kunskapsutvecklingen nationellt.

Enligt uppskattningar från Storbritanniens motsvarighet till SCB får tio procent av alla som smittas av covid-19 långvariga symtom. Sjukdomsbilden är komplex och påverkar en rad organsystem i kroppen. Många har nu varit sjuka i uppemot ett år. En färsk studie från University of Washington visar att åtta procent av de som smittats fortfarande har påverkad funktionsförmåga nio månader efter sjukdomsdebut.

I Sverige var den multidisciplinära och tvärprofessionella mottagningen på Karolinska i Solna först ut med att ta emot långtidssjuka i covid-19 som vårdat sig själva i hemmet. Mottagningen har arbetat systematiskt för att utveckla kunskap som krävs för att diagnostisera långtidscovid och identifiera de olika skador och tillstånd som associeras med diagnosen. Men nu hotas verksamheten för att region Stockholm inte tecknat avtal med mottagningen, något som Svenska Covidföreningen är kritiska till. Mottagningen i Solna har nämligen inte bara byggt kunskap om patientgruppen och stöttat primärvården, utan även bidragit med kunskap till andra regioner som utvecklar sin covidvård.

- Karolinska i Solna har varit det nationella kunskapsnavet för långtidscovid. Vi förstår inte hur regionen resonerar när man fortfarande inte har tecknat ett avtal med mottagningen, säger Åsa Kristoferson Hedlund som är ordförande för Svenska Covidföreningen.

Eftersom Karolinska i Solna saknar officiellt avtal med regionen har mottagningen nu strukits ur vårdens digitala kunskapsstöd. För läkare i primärvården finns därmed inte längre uppgifter om var patienterna kan remitteras för vidare multidisciplinära utredningar.

- Risken är att patienter med multisystemiska symtom inte får en sammanhållen utredning utan hamnar mellan stolarna när de slussas till olika specialister som varken samverkar eller är insatta i långtidscovid, säger vice ordförande Mathilda Sundvall.

- Vi behöver de multidisciplinära, tvärprofessionella och utredande mottagningarna för att utveckla kunskap om vad som faktiskt kan vara behandlingsbara tillstånd.

Men det är inte bara på specialistnivå som vårdsatsningar hotas. Tyresö Husläkarmottagning är den enda primärvårdsmottagning som har upparbetat ett systematiskt och multiprofessionellt arbetssätt för långtidscovid. De har tagit emot patienter från hela regionen och väntelistan har varit lång. Nu tvingas även den satsningen lägga ner av samma skäl; inget uppdrag eller finansiering.

- Det är ett enormt resursslöseri att inte använda sig av upparbetad kompetens och fungerande arbetssätt. Att region Stockholm inte skjuter till pengar till de här mottagningarna sticker såklart extra mycket i ögonen när vi vet att regionen gått med stort överskott i år, säger ordförande Åsa Kristoferson Hedlund. Mathilda Sundvall fortsätter:

- Det är tydligt att strukturerna för att hantera patientgruppen inte är på plats. De goda initiativ som finns har tagits av enskilda eldsjälar, och de väljer regionen att motarbeta istället för att finansiera. Vad sänder det för signaler till patientgruppen?