Små steg i klimatförhandlingarna – makten över pengarna en stötesten

I Bonn avslutas idag den första större förhandlingsomgången sedan fiaskot i Köpenhamn. Svenska kyrkan och Diakonia finns på plats för att följa utvecklingen. Samtidigt som nedräkningen till årets stora klimatmöte i Cancùn börjar släpper Diakonia och Svenska kyrkan en ny rapport om vem som bör få förtroendet att ta förvalta de klimatpengar som måste fram för att finansiera anpassningen till ett förändrat klimat.

Förhandlingarna i Bonn har präglats av försiktig optimism och en stark vilja att komma framåt. Men samtidigt är det endast mycket små steg som tagits under de två veckorna av förhandlingar.

 – Utvecklingsländerna väntar fortfarande på att de rika länderna ska leva upp till sina åtaganden och komma med löften om nya utsläppsminskningar till Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, säger Jacob Risberg, Svenska kyrkans klimathandläggare som är på plats i Bonn. Men alla står och stampar och ingen har tydligt tagit på sig ledartröjan, fortsätter han.

Efter Köpenhamnsmötet gjorde Svenska kyrkan och Diakonia analysen att en djup och växande förtroendeklyfta var avgörande för misslyckandet. De rika länderna  visade sig under konferensen vilja skrota Kyotoprotokollet – den enda överenskommelse som innebär tvingande utsläppsminskningar för de rika länderna –  och många utvecklingsländer reagerade med ilska och hela mötet gick i baklås. Liknande analyser har också kommit från FN:s förre klimatchef Yvo de Boer och Indiens miljöminister Jairam Ramesh.

– För att komma framåt i klimatförhandlingarna måste världen lyssna på utvecklingsländerna. Vi har inte råd med att även årets klimatmöte i mexikanska Cancùn blir ett misslyckande, säger Diakonias klimathandläggare Carl-Henrik Jacobsson. En av de avgörande förtroendefrågorna mellan fattiga och rika just nu handlar om makten över klimatpengarna, fortsätter han.   

Makten över pengarna
Redan idag står det klart att fattiga länder kommer att behöva många miljarder för att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat och för att ställa om mot mindre klimatpåverkan. Genom gåvor och olika finansieringsmekanismer börjar nu pengarna komma fram. Frågan är om de fattiga kommer att få inflytande och insyn över hur klimatpengarna hanteras. I dagsläget står två möjliga lösningar för att föra över pengarna från finansiärer till nödvändiga insatser i Syd mot varandra: Världsbankens klimatfonder eller Anpassningsfonden under FN:s klimatkonvention.

Idag släpper Diakonia och Svenska kyrkan en rapport med titeln Makten över klimatpengarna. I den analyseras alternativen: vilken institution ger störst inflytande för världens fattiga och vilken lösning gör mest för att återställa det skadade förtroendet? I rapporten rekommenderar Diakonia och Svenska kyrkan att Anpassningsfonden är bäst skickad för att handha klimatpengarna, samtidigt som problemen med Världsbankens klimatfonder åskådliggörs.  

- Om inte de rika länderna på allvar börjar se till de fattigas intressen ser det mörkt ut för klimatförhandlingarna. Världsbanken har dåligt rykte efter många år av investeringar i fossil teknik och beslut som fattats över huvudet på fattiga länder. Om Sverige väljer att låta klimatpengarna hanteras av Anpassningsfonden, där de fattiga har insyn och inflytande, sänder vi en signal om att vi menar allvar med att överbrygga förtroendeklyftan från Köpenhamn, säger Carl-Henrik Jacobsson.   

Rapporten finns att ladda ner på, efter kl.11 idag:

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=308212&ptid=0

http://www.diakonia.se/rapporter