Skip to main content

Dags att skärpa ansvaret för läkares kontinuerliga fortbildning för patienternas och samhällets bästa!

Pressmeddelande   •   Nov 21, 2018 08:32 CET

SLS ordförande Britt Skogseid: Arbetsgivaren måste se fortbildning som en naturlig del av verksamheten och ställa rimliga resurser till förfogande.

Läkaryrket bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och ställer höga krav på kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. Trots detta ägnar läkare allt mindre tid åt extern fortbildning, främst på grund av ökade produktionskrav och begränsad budget. Det är oacceptabelt anser Svenska Läkaresällskapet (SLS) som vill se en skärpning av verksamhetschefens ansvar när det gäller läkares fortbildning. I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet lyfter SLS särskilt fram fyra utvecklingsområden för att säkra läkares fortbildning.

– Vi kan inte acceptera omständigheter i sjukvården där fortbildning ständigt bortprioriteras. För att vi som profession ska kunna ta vårt ansvar för att upprätthålla adekvat kunskapsnivå behöver vi förutsättningar och rimliga resurser till vårt förfogande. Det är hög tid att skärpa arbetsgivarens ansvar här, säger Britt Skogseid ordförande i Svenska Läkaresällskapet. 

Svenska Läkaresällskapet har utvecklat en modell för läkares fortbildning som ska säkerställa att alla läkare har erforderlig kompetens för nuvarande och kommande verksamhet.

För att kunna implementera fortbildningsmodellen som en naturlig del i alla verksamheter lyfter SLS fram fyra avgörande utvecklingsområden:  

  1. Kulturförändring på djupet. SLS anser att det behövs en kunskapsrevolution inom hela hälso- och sjukvården. Kunskap ska premieras lika mycket som produktivitet. Framtagandet och spridning av ny kunskap ska vara en självklar del i det dagliga arbetet. Det kräver resurser och ledarskap som vågar prioritera kunskapsutveckling.
  2. Öronmärkta resurser och årlig fortbildningsplan. SLS anser att verksamhetschefens ansvar bör skärpas. I verksamhetschefens uppdrag bör ingå krav på årlig fortbildningsplan för varje enskild specialistläkare som kopplas till tid för lärande i arbetet samt en fortbildningspott som inte kan reduceras i tider av knapp ekonomi. Verksamhetschefens ansvar när det gäller läkares fortbildning bör framgå i författning. 
  3.  Kvalitetssäkring av läkarnas fortbildning. SLS anser att fortbildningsplanerna ska kompletteras med ett regleringssystem som ägs av professionen och som bygger på att varje sektion/specialitetsförening tar fram kriterier för kontinuerlig kompetensutveckling. Sektionerna och SLS skapar en gemensam organisation för granskning av enskilda läkares fortbildningsportföljer vid överenskomna tidpunkter. Granskningen ska leda till certifiering från SLS. 
  4.  System för uppföljning och extern granskning. SLS anser att det behövs en systematisk uppföljning av den professionella kompetensutvecklingen där genomförd fortbildning redovisas i öppna jämförelser. Verksamheter bör även genomgå en extern granskning. SLS har utvecklat en modell för professionsbaserad medicinsk kvalitetsrevision, som bygger på att läkare med representanter för andra yrkeskategorier inom vården regelbundet granskar kliniker och vårdcentraler runt om i landet. SLS vill se denna revisionsmodell implementeras i hela hälso- och sjukvården.

Svenska Läkaresällskapet, läkarkårens vetenskapliga, oberoende professionsorganisation, kräver nu ökade satsningar på läkarnas fortbildning för patienternas och samhällets bästa!

Läs hela debattartikeln på SVD debatt

Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga, professionsorganisation och arbetar för en förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 10 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter och stödjer medicinsk forskning. Mer information hittar du på www.sls.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy