Patienten i fokus för att uppnå god forskning i vården

I slutet av 2023 arrangerade Svenska Läkaresällskapet (SLS), Kungl. Vetenskapsakademiens kommitté för hälsofrågor samt Vetenskapsrådet en heldag om hur vi uppnår god forskning i vården. Mötet ägde rum i SLS hus med föreläsningar, gruppdiskussioner och en avslutande paneldebatt. I dag släpps en sammanfattande rapport från dagen.

Sverige har en framgångsrik tradition av medicinsk forskning, men brottas idag med ett system som prioriterar vårdproduktion framför forskning, fortbildning och utbildning. Vad behöver förändras för att uppnå god forskning i vården? Hur kan de ekonomiska styrsystemen utformas för att medverka i stället för att motverka forskning som en självklar del i hälso- och sjukvården?

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet, anser att sjukvården behöver fokusera mer på patienters och anhörigas behov, utveckla och fördjupa samarbetet med akademin, samt reformera de ekonomiska styrsystemen för att forskningen ska bli en självklar del av hälso- och sjukvården.

– Sverige har mycket att lära av Storbritannien och National Institute for Health and Care Research som bedriver en framgångsrik forskning där patienterna står i fokus, och där forskningen har som mål att förbättra folkhälsan. Vi kan inte fortsätta att ha ett system där forskning är en krydda som tillsätts på slutet om det finns resurser kvar, forskningen måste bli integrerad i hela hälso- och sjukvården med patienten i fokus, säger Tobias Alfvén.

Att patienterna och deras behov ska stå i fokus i den kliniska forskningen låter som en självklarhet, men från mitten av 1980-talet då kraven på en effektivare styrning av sjukvårdens ekonomi, började växa sig allt starkare, började saker och ting förändras. Med inspiration från näringslivet och New Public Management växte detaljstyrningen och den administrativa återrapporteringen. Den forskning som ofta byggde på frågeställningar i vardagssjukvården och i patienternas behov gick förlorad.

Jan Nilsson, ordförande för Kungl. Vetenskapsakademiens kommitté för hälsofrågor, anser att sjukvårdens styrning och de ekonomiska styrsystemen måste ändras så att vetenskapligt baserad verksamhetsutveckling blir en central del av vårdens uppdrag.

– Nästan all forskning inom hälso- och sjukvården har fokuserat på medicinska frågeställningar, medan forskning för att utveckla själva sjukvården, med ett tydligt patientfokus fått stå tillbaka. För att förändra detta måste styrsystemen förändras så att hälso- och sjukvården kontinuerligt bedriver forskning som omsätts i ny kunskap och i den egna verksamheten. Det kommer att ge snabbare tillgång till nya behandlingar och ökad vårdkvalitet, samtidigt som medarbetarnas kompetens ökar och arbetsmiljön förbättras, säger Jan Nilsson.

Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning vid Vetenskapsrådet, anser att vårdens professioner måste ges ett större ansvar för vårdens utformning, utvecklig och styrning.

– Professionsdriven forskning utvecklar vården och förutsättningarna har egentligen aldrig varit bättre än nu. Ett bra exempel på detta är de nationella kvalitetsregistren som bidragit till en bättre vård och minskad sjuklighet. De startades av kliniska forskare för att öka kunskapen inom olika sjukdomsområden och har skapat unika möjligheter för klinisk forskning och bidragit till att stärka vårdens kvalitet. De har också gjort att Sverige nu har unika förutsättningar när det gäller kliniska prövningar, säger Jonas Oldgren.

Ta del av en sammanfattande rapport från temadagen: "God forskning i vården– hur anpassar vi de ekonomiska styrsystemen?”