Nätverket Svenska Muslimer i Samarbete vänder sig till FN!

Idag överlämnar Nätverket svenska muslimer i samarbete sin andra alternativrapport till FN:s kommitté́ för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) som ett komplement till och som en reaktion på Sveriges tjugoandra och tjugotredje periodiska rapport till kommittén som övervakar FN:s konvention om avskaffande av all form av rasdiskriminering (ICERD). Bakom nätverket hittas ett flertal svenska muslimska civilsamhällesorganisationer och rapporten är författad av Maimuna Adullahi och Tobias Hübinette. Alternativrapporten kommer att ligga till grund för utfrågningen av Sverige under CERD:s 95:e session i Genève den 2-3 maj 2018 tillsammans med de andra skuggrapporter som har överlämnats till CERD och som bl a Sametinget, Afrosvenskarnas riksförbund och Civil Rights Defenders.

Rapporten som bygger på offentlig och befintlig statistik och innehåller en genomgång av vad som har hänt vad gäller situationen för svenska muslimer sedan Nätverket svenska muslimer i samarbete överlämnade sin första skuggrapport till CERD 2013 rekommenderar bland annat att Sverige börjar föra statistik om samtliga diskrimineringsgrunder och inte minst om religion eller annan trosuppfattning samt om etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande utifrån jämlikhetsdataprincipen. Detta är i enlighet med vad CERD rekommenderade Sverige att göra efter 2013 års utfrågning i samband med att CERD kritiserade Sverige för att sakna adekvata siffror och data om situationen för svenska muslimer inom olika samhällssfärer såsom vad gäller inom arbetsmarknaden, bostadssektorn, utbildningsväsendet och folkhälsoområdet och om samtliga diskrimineringsgrunder förutom kön och ålder.

Rapporten rekommenderar vidare att överrepresentationen av svenska muslimska barn inom den sociala barnavården och socialtjänstens omhändertagande av desamma behöver undersökas i form av en utredning och även på detta område saknas idag tillförlitlig statistik.

Bland övriga rekommendationer hittas bland annat sådana som rör mediala stereotyper, islamofobiska och rasistiska hatbrott, antiterrorlagstiftningen och det s k extremismbekämpandet, problemet med det underdimensionerade bidragssystemet till svenska muslimer, de svenska muslimska församlingarnas utsatthet, DO, forskning om rasism, den rasistiska och högerextrema propagandan och behovet av börja praktisera positiv särbehandling på andra grunder än bara kön.

Till exempel så rekommenderar rapporten att de negativa och stereotypa framställningarna av islam och av muslimer i svensk media och offentlighet och inte minst i sociala medier och på internet behöver adresseras och åtgärdas liksom underrepresentationen av svenska muslimer och andra minoriteter inom mediebranschen.

Det fortsatt höga antalet inrapporterade hatbrott i kombination med vetskapen om att de allra flesta hatbrott inte anmäls behöver åtgärdas och en rekommendation är att låta de olika minoriteternas egna civilsamhällesorganisationer ta emot anmälningar om hatbrott då en del minoritetsinvånare uppvisar ett lågt förtroende för både polisen och DO och rättsväsendet i allmänhet.

Rapporten innehåller bland annat en tentativ demografisk översikt över den svenska muslimska minoriteten som idag beräknas uppgå till åtminstone en tiondel av totalbefolkningen utifrån definitionen att ha någon form av kulturell muslimsk bakgrund men på grund av den svenska avsaknaden av användandet av jämlikhetsdata så har det inte funnits någon offentlig statistik om muslimer i Sverige sedan folkräkningen 1930.

Rapporten kritiserar även hur den svenska staten på senare tid och alltmer har börjat betrakta den svenska muslimska befolkningen utifrån antiterrorlagstiftningens och det s k extremismbekämpandets perspektiv och varnar för att denna rekonfigurering som i praktiken innebär att muslimer numera betraktas som något av motsatsen till s k svenska värderingar har resulterat i en kraftigt ökad förekomst och spridning av stereotypa och rasistiska föreställningar om islam och muslimer i allmänhet. Allt detta har skett samtidigt som staten fortsätter att ha fokus på utbildningsinsatser och upplysningskampanjer om rasism och på att integrera landets minoritetsinvånare med hjälp av s k svenska värderingar i stället för att aktivt och konkret bekämpa de skenande ojämlikheterna i dagens Sverige som inte minst drabbar den svenska muslimska minoriteten.

Men hjälp av den befintliga och offentliga statistik som finns och som är uppdelad på ursprungsland- och ursprungsregionnivå går det grovt sett att säga att den svenska muslimska minoriteten är en av de allra mest utsatta minoriteterna i landet vad gäller sådana utfall som fattigdom och inte minst barnfattigdom, att bo i segregerade och ofta undermåliga och mycket trångbodda miljonprogramsområden, att misslyckas i skolan och gå ut grundskolan eller gymnasiet med ofullständiga betyg, att vara arbetslös eller helt stå utanför arbetsmarknaden och att vara beroende av bidrag, att utsättas för diskriminering inom en rad olika samhällssektorer samt även att leva kortare än majoritetsbefolkningen.

Rapporten tar också upp hur svenska muslimer utsätts för medias stereotyper, för hatbrott som sällan anmäls samt för polisens rasprofilering som fr a försiggår i miljonprogramsområdena och att svenska muslimer även riskerar att dömas hårdare och annorlunda inom rättsväsendet samt att svenska muslimska barn är överrepresenterade inom barnavården då svenska muslimska familjer ofta tycks bli föremål för socialtjänstens interventioner.

Vidare tar rapporten upp hur moskéer och muslimska församlingslokaler liksom företrädare och representanter för desamma regelbundet utsätts för hot och hatbrott, attentat och attacker och anlagda bränder och även muslimska friskolor har utsatts för hot. Samtidigt är bidragssystemet till landets moskéer och muslimska församlingar inte dimensionerat för hur stor den svenska muslimska minoriteten är i relation till andra minoriteter och säkerheten för svenska muslimer är därför kraftigt eftersatt.

Rapporten hittas via kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter: http://tbinternet.ohchr.org/Treaties/CERD/Shared%20Documents/SWE/INT_CERD_NGO_SWE_30871_E.pdf

Vid frågor kontakta rapportförfattarna: 

Maimuna Abdullahi , 073-914 63 55 eller may.abdullahi@gmail.com

Tobias Hübinette 0730-81 43 29, tobias.hubinette@bredband.net