Nyvald fäktpresident träder tillbaka – igen (uppdaterad)

Uppdatering: Den 4 december kl 18.22 skickade FIE ut ett "Urgent letter" som bekräftar att Alisher Usmanov "självsuspenderat sig". Brevet är bifogat denna text och kan läsas nedan.

I lördags valdes Alisher Usmanov med överväldigande majoritet till president i Internationella Fäktförbundet (FIE). Han erhöll 120 röster medan hans motkandidat Otto Drakenberg från Sverige fick 26 röster. Vid första mötet i FIE:s exekutivkommitté på söndag morgon meddelade han att han "trädde tillbakasom president" och utsåg sin ersättare.

– Detta var precis vad vi förväntade oss men innan valet ville ingen tala om saken, säger Otto Drakenberg, Svenska Fäktförbundets ordförande som ställde upp som motkandidat till Usmanov

Usmanov valdes till president 2008 och i valen 2012, 2016 och 2021 saknade han motkandidat. Innan valet påbörjades vid kongressen i Tasjkent i lördags överlämnade Usmanov 104 kuvert till mötespresidiet med skriftliga röstförsäkringar som medlemsfederationerna lämnat in i förväg för att understryka sin överlägsenhet.

Sanktioner från 38 länder

Problemet för Usmanov är att EU och flera länder har infört sanktioner mot honom sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina. Eftersom Schweiz är ett av dessa länder och Internationella Fäktförbundet har sitt säte i Lausanne innebär sanktionerna att organisationen inte kan fungera om Alisher Usmanov är president. Detta har varit huvudpunkten i Svenska Fäktförbundets invändningar mot Usmanovs kandidatur och det visar sig nu att internationell fäktning under de närmaste åren kommer att ha en vald ordförande som inte kan utöva sitt ämbete.

– Alla kände till hur det låg till men det var bara de nordiska länderna som tog upp frågan på kongressen, säger Otto Drakenberg. När vi inför kongressen ifrågasatte Usmanovs lämplighet som kandidat med hänsyn till hans rättsliga status fick vi endast till svar att statuterna inte reglerar frågan om en kandidat är utsatt för personliga sanktioner av ett stort antal länder.

Den ryska nättidningen Pravda Sverige citerar, med nyhetsbyrån TASS som angiven källa, ett uttalande som Usmanov gjort efter valet där denne antyder vad som skulle komma att hända:

"Som ni vet är oförtjänta begränsningar emot mig, vilket jag för närvarande utmanar i domstol. I detta avseende förklarar jag att jag alltid har styrts av FIE: s intressen och kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika spridning av juridiskt ohållbara sanktioner som ålagts mig till FIE och dess verksamhet. Jag är övertygad om att vår älskade sport har en ny omgång av välstånd och ljusa segrar framåt. Jag är säker på att fäktning är värd att få fotfäste på pallen för de mest populära olympiska sporterna, och detta kan uppnås under de kommande åren."

Enligt uppgifter till Svenska Fäktförbundet har Usmanov utsett Emanuel Katsiadakis till president i sitt ställe. Katsiadakis har fram till nu varit generalsekreterare i FIE men fortsätter inte i det ämbetet. Ny generalsekreterare blir istället Gulnora Saidova från Uzbekistan.

Det sista halmstrået för Svenska Fäktförbundets kampanj är att den etiska kommittén i Internationella Fäktförbundet öppnat ett ärende med anledning av de frågor förbundet ställt till FIE. Den etiska kommittén har en viss autonomi och kan till exempel självständigt lyfta ärenden till IOK:s etiska kommitté. Kommittén hann dock inte avgöra ärendet innan kongressen.

– Det finns dock anledning till viss pessimism. Ordföranden i kommittén, Olivier Carrard, är en schweizisk advokat som många gånger haft uppdrag i Idrottens skiljedomstol (CAS), varit ordförande i Schweiziska Fäktförbundet. Han var en framgångsrik värjfäktare och är allmänt respekterad. Det var på hans initiativ som ärendet togs upp.

– Under kongressen var det också val till etiska kommittén till vilken det fanns det elva kandidater. Tio skulle väljas. De första tio kandidaterna fick mellan 86 och 106 röster vardera. Olivier Carrard på elfte plats erhöll 48 röster och blev inte vald. Den signal som ligger i det resultatet gör det inte sannolikt att vårt ärende kommer att få en fortsättning.

– Vi har sannolikt nått vägs ände i vad vi kan åstadkomma, säger Otto Drakenberg. IOK har meddelat att de inte kommer att agera i ärendet. Eventuella rättsliga åtgärder är för riskfyllda för ett litet idrottsförbund eftersom kostnaden kan bli mycket hög.

– Det vi har åstadkommit är att vi kunnat blottlägga det vi bedömer är tveksamma strukturer inom vår idrott. Vi tror också att våra insatser får aktörer att lägga band på sig och att vi därför åtminstone bromsar den negativa utvecklingen vad gäller good governance i vår idrott. Vi är också oerhört glada över att ha fått stöd från våra nordiska och baltiska vänner och att åtminstone 26 länder står bakom vår bild av hur det internationella idrottssamarbetet ska fungera.

– Vi har märkt att varje enskilt förbund inom svensk idrott står ensamt i att hantera dessa frågor, åtminstone när det handlar om att stå upp mot tveksamma förfaranden och intressekonflikter. Vi har inte mycket stöd på hemmaplan, åtminstone inte på de nivåer inom internationell idrott som det handlar om. Vi har varit i kontakt med Sveriges Olympiska Kommitté men de ser inte några möjligheter att agera.

– Det stöd som Riksidrottsförbundet fördelar till internationell verksamhet handlar om att stödja aktiviteter för att få internationella idrottsevenemang förlagda till Sverige eftersom det är gynnsamt för besöksindustrin samt om att få svenskar valda till viktiga poster i de internationella idrottsförbunden. Vi tycker den inriktningen är mycket tveksam eftersom just dessa två processer ofta saknar integritet och uppmuntrar till kompromisser med grundläggande värderingar.

– I grunden är detta en politisk fråga och vi har skrivit till idrottsministern om våra erfarenheter och det behov av politiskt stöd som krävs för att ett enskilt förbund ska kunna bli framgångsrikt även i att åstadkomma att regler följs i internationella förbund. Sannolikt behöver också det internationella samarbetet på högsta politiska nivå förbättras i dessa frågor.

Svenska Fäktförbundets synpunkter på valprocessen inom FIE vid kongressen 2024

Utgångspunkten är Internationella Fäktförbundets statuter: https://static.fie.org/uploads...

Inofficiella möten

Under de senaste åren har det enligt uppgifter till Svenska Fäktförbundet genomförts minst två, eventuellt flera, möten i Tasjkent. Vem som formellt arrangerat och finansierat dessa möten är okänt för Svenska Fäktförbundet. Information om exakt vilka länder som deltagit är inte tillgänglig för Svenska Fäktförbundet. Enligt den information Svenska Fäktförbundet erhållit betalade arrangören alla kostnader för deltagarna: Resa, kost och logi. Det är också klarlagt att medlemmar i FIE:s exekutivkommitté deltog i mötena..

Det första mötet arrangerades så att det sammanföll med Internationella Fäktförbundets extra kongress den 10 mars 2023. Syftet med denna kongress var att få godkännande av exekutivkommitténs förslag att ryska och belarusiska fäktare återigen skulle tillåtas delta i tävlingar och mästerskap. Mer än 100 medlemsfederationer deltog i Tasjkentmötet. Svenska Fäktförbundet menar att omröstningen om beslutet att tillåta ryskt och belarusiskt deltagande sannolikt påverkats av att en majoritet av deltagarna i den virtuella kongressen var samlade i samma rum i Uzbekistan och att de då var inbjudna gäster i den avgångne presidentens hemland. Vidare menar Svenska Fäktförbundet att det går att urskilja en systematik där detta möte är startpunkten för fortsatta händelser.

Det andra mötet, "4th Intercontinental Fencing Conference", ägde rum under maj 2024 i Tasjkent med 110 deltagande länder. Enligt den information Svenska Fäktförbundet erhållit finansierade organisatören återigen alla kostnader för deltagande. Vid detta möte ska arrangören begärt och erhållit skriftligt stöd för Alisher Usmanovs kandidatur till presidentvalet vid FIE-kongressen 2024 från samtliga deltagare. Dessa utfästelser låg sedan till grund för ytterligare anomalier i valprocessen (se nedan),

Dessutom finns det uppgifter om att tre zonfederationer (Nord- och Sydamerika, Asien och Afrika) genomförde sina årliga kongresser tillsammans i Tasjkent under september 2024.

Nomineringen

FIE:s byrå (bestående av ordföranden, generalsekreteraren, skattmästaren samt de tre vice-presidenterna) är ansvarig för att godkänna alla kandidaturer till val vid kongressen och för att kommunicera dessa till medlemsförbunden. Enligt statuterna kan enbart det nationella förbund som kandidaten tillhör föreslå henne eller honom som kandidat. Vid alla tidigare kongresser inom FIE har byrån presenterat kandidaten med namn och nationalitet samt uppgift om nationalitet tillsammans med det formulär för curriculum vitae som varje kandidat får lämna in.

När det gällde valet till president angav byrån för just Usmanov att han hade stöd av 103 medlemsförbund, något som aldrig har förekommit tidigare. Ingen officiell information hade kommit ut i förväg om detta nya förfaringssätt och det fanns ingen möjlighet för andra kandidater att tillhandahålla likande information. FIE:s statuter nämner inget om möjlighet för medlemsförbund att ange officiellt stöd till enskilda kandidater under nomineringsprocessen och den rättsliga statusen för detta förfarande är oklar.

På SvFF:s förfrågan svarade FIE inte på frågan om vilket stöd som fanns för förfarandet i statuterna men meddelade att Svenska Fäktförbundet skulle få möjlighet att ta del av stöddokumenten i samband med kongressen. FIE underkände också ett uttalande om stöd från de nordiska länderna, underskrivet av de olika förbundens ordförande, med hänvisning till att varje lands stöddokument behövde skickas in separat. Endast Lettlands stöduttalande godkändes. Någon regel om hur stödförklaringarna ska ske som byrån kan stödja sig på finns dock inte eftersom hela förfarandet är oreglerat i statuterna.

Omedelbart innan presidenttalet skulle genomföras överlämnade Alisher Usmanov 104 kuvert som sades innehålla uttalanden om stöd till hans kandidatur från 104 medlemsförbund. Kuverten lämnades till mötespresidiet på kongressen och Svenska Fäktförbundet erbjöds inte möjlighet att kontrollera dem innan valet genomfördes.

Svenska Fäktförbundet konstaterar att förfarandet för hur stöduttalanden hanterats saknar stöd i FIE:s statuter, att den formella processen för hur sådana uttalanden inte har fastställts formellt och att processen inte varit transparent. Det finns inget sätt att i nuläget fastställa att samtliga 104 stöduttalanden uppfyller de kriterier som byrån uppställt för Otto Drakenbergs stöduttalanden och inte heller att 103 av dem uppfyllde dessa kriterier vid nomineringstidens utgång.

Valprocessen

Internationella Fäktförbundets statuter nämner inte möjligheten för kandidater att plädera till kongressen inför ett val. Sådana pläderingar har heller aldrig förekommit, åtminstone inte sedan 1995. Enligt uppgifter som Svenska Fäktförbundet erhållit muntligen beslutade Exekutivkommittén vid sitt möte dagen före valet att tillåta pläderingar, just för valet av president. Dessutom skulle alla medlemsförbund erbjudas samma möjlighet. Den maximala tiden för varje talare sattes till fem minuter.

Denna information, som rimligtvis var känd för Alisher Usmanov, delgavs Otto Drakenberg 13.30 lördagen den 30 november, en halv timme innan valet av president skulle inledas. Med all sannolikhet blev den känd för Alisher Usmanov i princip samtidigt som beslutet fattades. Otto Drakenberg respekterade taltiden och hade ordet i drygt tre minuter. Alisher Usmanov talade 13 minuter utan att mötespresidiet under denna tid gjorde någon ansats att avbryta honom.

Vem är FIE:s verklige ordförande och verklige huvudman?

Dagen efter valet, söndagen den 1 december, trädde Alisher tillbaka från posten som president i Internationella Fäktförbundet. FIE:s statuter lämnar endast två möjligheter för presidenten att lämna sitt ämbete efter att hon eller han blivit vald: död eller avgång (FIE:s statuter 5.3.4). Svenska Fäktförbundets bedömning är därför att Usmanov måste anses ha avgått och att det inte finns några möjligheter att återinträda.

FIE:s statuter (5.3.3) pekar ut en enda möjlighet i det fall presidenten dör eller avgår. Han ersättare är generalsekreteraren. Enligt uppgift har Alisher Usmanov före sin avgång utsett Gulnora Saidova (UZB) till generalsekreterare. Dock utsåg Usmanov den tidigare generalsekreteraren Emanuel Katsiadakis till president och som sin ersättare, ett förfarande som saknar stöd i stadgarna.

Svenska Fäktförbundets hållning

Svenska Fäktförbundets bedömning av omständigheterna för presidentvalet är

• Att omständigheterna runt de informella mötena, och oklarheten i hantering och kommunikation av stöduttalandena för den ene presidentkandidaten samt den asymmetriska informationen om protokollet för ordförandevalen, inneburit att väsentliga demokratiska principer inte respekterats och att Otto Drakenberg inte haft samma möjligheter att driva sin kandidatur som sin motkandidat,
• Att kongressen vilseletts om vilken presidentkandidat man egentligen röstat på. Alisher Usmanov måste ha haft full information om sin situation inför valet men nämnde under det 13 minuter han ordet på kongressen inte att han avsåg att avgå följande dag. Det innebär nu att Internationella Fäktförbundet under den närmaste fyra åren kommer att ledas av en person som inte valts av Kongressen utan som valts av Alisher Usmanov.
• Att det faktum att Alisher Usmanov lett ett möte i FIE:s exekutivkommitté söndagen den 1 december 2024 innebär att han och exekutivkommittén på ett beklagligt sätt satt FIE:s regelefterlevnad ifråga.
• Det är beklagligt att internationell fäktning inte kan representeras av sin främste företrädare presidenten

Svenska Fäktförbundet ståndpunkt är att Exekutivkommittén snarast bör utlysa en extra kongress för att välja en ny president för de närmaste fyra åren.

Fotnot: Internationella Fäktförbundet har ännu inte bekräftat att Alisher Usmanov valt att träda tillbaka som president eller hans efterträdare. Svenska Fäktförbundets information bygger på källor som vi anser vara mycket trovärdiga.