Ny rapport visar: gåfotbollsspelare vill tävla

Gåfotboll växer lavinartat i Sverige. Nu uppger 80 procent av utövarna att de vill spela matcher. Det visar färska siffror som Inger Eliasson, universitetslektor i pedagogik vid Umeå Universitet, har tagit fram.
- Det är jättespännande siffor som innebär att livet för de som spelar gåfotboll fått en annan innebörd sedan de började, säger Inger Eliasson.

Gåfotboll som modern företeelse har sitt ursprung i England där spelformen uppstod år 2011. Fem år senare anordnade Borens IK i Östergötland som första svenska förening ett gåfotbollsevenemang. År 2024 uppskattas drygt 300 föreningar ha gåfotbollsverksamhet att erbjuda - där de tillfrågade i rapporter i 72 procent av fallen spelar i mixade grupper.

- Det är nog ingen överdrift att påstå att det är den idrott som växer snabbast i landet. Förmodligen är en stor orsak att upplevelsen är så pass positiv och att fler vill testa efter att ha fått höra om gåfotboll, säger Inger Eliasson.

En nyhet inför årets säsong av gåfotboll är att seriespel införs i ett av de 24 distrikten. I Stockholm finns bland annat flera olika serier med resultat och tabeller, och i andra delar av landet spelas det träningsmatcher i gåfotboll. I Inger Eliassons rapport visar det sig att en stor majoritet, 83 procent av männen och 64 procent av kvinnorna, vill spela matcher.

- Det visar att även äldre vill tävla och att de motiveras av att göra mål och spela matcher mot andra lag. De svaren får jag också i de fokusgruppintervjuer som genomförts. De äldre säger att det är en rolig utmaning att spela matcher och att de då får ett kvitto på hur bra de är. Men det viktigaste är ändå det sociala, att de får träffa andra och att de har något att se fram emot under veckan, säger Inger Eliasson och fortsätter:

- Vi vet från annan forskning att matcher och fokus på att prestera och vinna påverkar både klimatet och utövarna. Det hoppas jag kunna följa upp för att undersöka hur matcher och tabeller får påverkan på upplevelserna och deltagandet på sikt.

Gåfotbollen betydelsefull aktivitet i vardagen

Att gåfotbollen är ett viktigt socialt inslag i gåfotbollsspelarnas vardag visas i Ingers nya rapport, där 187 gåfotbollsspelare svarat på enkätfrågor om utövandet. Bland annat framkommer att hela 63 procent av kvinnorna tycker att gåfotbollen betyder ”väldigt mycket” för dem.

Studien innefattar också fokusgruppsintervjuer med 14 gåfotbollsspelare. Dessa förstärker bilden av att gåfotboll har blivit ett betydelsefullt inslag i vardagen. Gåfotbollen bidrar till att fylla utövarnas liv med något som resulterar i ökad livskvalitet, förklarar Inger Eliasson. En kvinnlig gåfotbollsspelare i studien säger bland annat om gåfotbollens betydelse:

”Att man inte bara går och väntar på dagen D [döden] liksom när man bara ’poff’ [är borta] utan att man har någonting att se fram emot. Det blir en bättre livskvalitet det blir det, det tycker jag i alla fall”

Dessutom visar Ingers nya rapport att gåfotbollen bidrar till att få nya utövare in i föreningslivet. Av de svarande i rapporten har cirka 89 procent en bakgrund som aktiva idrottare i yngre år, antingen på bredd- eller elitnivå, medan 11 procent aldrig tidigare varit aktiva inom idrotten.

- Det innebär att en av tio utövare hittar in till förenings- och lagidrotten i senior ålder, vilket får ses som något väldigt positivt. Här fångar gåfotbollen upp en helt ny målgrupp, avslutar Inger Eliasson.

Inger Eliassons rapport ”Spelglädje genom åren” är ett samarbete mellan Umeå Universitet, RF/Sisu, Svenska Fotbollförbundet och Svenska Innebandyförbundet och fokuserar på äldres idrottande i två lagidrotter, fotboll och innebandy. Rapporten går att läsa här.

Siffror i urval från rapporten:

• Av de 187 gåfotbollsspelarna som svarat på enkäten är 156 män (83 procent) och 31 kvinnor (17 procent).
• De yngsta spelarna är 65 år gamla och den äldsta 85 år.
• 83 procent av männen och 64 procent av kvinnorna är intresserade av att spela matcher i gåfotboll.
• För 63 procent av kvinnorna betyder gåfotbollen ”väldigt mycket”, medan motsvarande siffra för männen är 31 procent.
• 72 procent tränar i mixad grupp, 26 procent i grupp med enbart män och 2 procent i renodlad kvinnogrupp.
• 19 procent av deltagarna har varit aktiva på elitnivå, 70 procent på breddnivå medan 11 procent uppger att de aldrig varit aktiva i idrott förut.
• Vanligast är att träna en gång i veckan (64 procent), följt av två gånger i veckan (32 procent), medan 4 procent tränar tre gånger i veckan.