Medlemsbasen ökar för Svenska Jägareförbundet
Svenska Jägareförbundets medlemssiffror ökar och en stabil medlemsbas bland unga visar att jakten fortsätter att locka nya generationer.
Svenska Jägareförbundets medlemssiffror ökar och en stabil medlemsbas bland unga visar att jakten fortsätter att locka nya generationer.
Den 1 september startar älgjakten i norra Sverige. Sedan några år sker jaktpremiären på ett fast datum, vilket innebär att startskottet i år går på en tisdag. Efter flera år av minskande älgstam syns nu tecken på återhämtning, något som många kopplar till jägarnas ökade återhållsamhet och fokus på en långsiktigt hållbar förvaltning.
Det etiska perspektivet – när det är lämpligt att jaga – måste vara helt avgörande när jakttider beslutas. En enig årsstämma för Svenska Jägareförbundet vill rikta fokus mot att jakttider ska syfta till att gynna viltet och jakten som resurs och inte användas för att förhindra jakt eller leda till omfattande beståndsreglerande skyddsjakt på för viltet olämplig tid.
En överväldigande majoritet av svenskarna– omkring 87 procent – ser jakt som ett ansvarsfullt och samhällsnyttigt verktyg för både viltförvaltning och livsmedelsförsörjning. Även förtroendet för jägare är starkt, men detta är tydligt kopplad till syftet med jakten och till hur den genomförs. Detta visas i en ny nationell forskningsrapport från Naturvårdsverket
Svenska Jägareförbundet kritiserar Naturvårdsverkets jakttidsprocess och vill att arbetet görs om. Man menar att förslagen bryter mot grundprinciper, saknar faktastöd och riskerar felaktiga åtgärder. Förbundet uppmanar regeringen att förlänga nuvarande jakttider och kräva en bättre, mer transparent process.
Idag presenterade Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet den nya svenska rödlistan. Den kanske mest uppseendeväckande nyheten är att älgen för första gången hamnar i listan, på den lägsta nivån – nära hotad. Älgen uppfyller ett av kriterierna för rödlistning som i älgens fall innebär att en art minskat snabbt – minst 15 procent under tio år eller tre generationer.
Svenska Jägareförbundet intervenerar i alla domstolsprövningar som rör fjälljakten. Ytterst ska förbundets åtgärd ses som ett arbete för att alla intressen ska kunna få tillgång till de stora fjällområdena och att framtidens lagar och regler bör utgå ifrån hur vi ska leva, samexistera och kunna bygga ett starkt samhälle tillsammans.
Sedan några år tillbaka startar älgjakten i norra Sverige med fast datum 1 september. I år infaller jaktstarten därmed en måndag. Trots hot om rödlistning ses nu åter en svag ökning av älgstammen. Detta bedöms vara en direkt orsak av att många jägare de senaste åren tagit ansvar och varit extra försiktig med att skjuta de största och mest reproduktiva älgarna.
De senaste årens klimat – med god tillgång på bok- och ekollon – har varit gynnsamma för vildsvinen, vilket har lett till en ökad överlevnad bland kultingarna. Detta har bidragit till att vildsvinsstammen växer på många håll i landet. – Vi ser att vildsvinsstammen ökar i flera län och områden, vilket innebär att mer jakt behövs på många platser, säger jaktvårdskonsulent Hans Johansson.
Efter varginventeringen pekas illegal jakt ut som en av förklaringarna till att vargstammen minskar i Dalarna och Värmland. – Man ska ha klart för sig att vargar dör av många olika orsaker. Tyvärr verkar det också förekomma att djur skjuts illegalt, vilket är fullkomligt oacceptabelt, säger Carl-Johan Djurstedt Holm, generalsekreterare på Svenska Jägareförbundet.
Behövs det fler verktyg för att minska de skador som vilda djur och fåglar orsakar på odlade grödor och skog? Eller finns det andra lösningar? – Debatten förs tyvärr med skygglappar. Argumenten som används visar bara att de organisationer som berörs inte klarar av att hantera frågan sakligt, säger Peter Eriksson, förbundsordförande.