Berättelser som måste höras

Nästa vecka, under Jokkmokks marknad, lanseras boken ”När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och har ännu inte kommit tillbaka” Minnesbilder från samernas skoltid. Syftet med boken är att med samers egna berättelser och andra artiklar ge en fördjupad bild av den samiska skolhistorien. Tyngdpunkten ligger på nomadskolan som central utbildningsinstitution för samerna.

– Nomadskolan har spelat en central roll i samepolitiken. Det var en politik och skolform som byggde på rasistiska idéer om högre och lägre raser och som tog ifrån många samer deras språk, kultur och människovärde, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

– Berättelserna i denna bok måste höras! Utan dem kan inte Sverige göra upp med sin koloniala historia. I Svenska kyrkan vill och måste vi ta ansvar för vår del av denna historia.

Fredag 5 februari kl 14-16: Boken lanseras av Svenska kyrkan och Samiska rådet i Svenska kyrkan i ett seminarium under Jokkmokks marknad, öppet för alla.
Plats: Församlingshemmet, Borgargatan 9 i Jokkmokk.
Medverkande: Samiska rådets ordförande Sylvia Sparrock och ledamot Ingrid Inga, biskop Eva Nordung Byström, Härnösands stift, redaktörerna Kaisa Huuva och Ellacarin Blind samt två av skribenterna i boken, Ylva Jannok-Nutti, forskare i samisk pedagogik samt författaren Nils-Henrik Sikku, som ger sin personliga berättelse i kapitlet ”Jag var född fri – men nomadskolan kom emellan”.

Lördag 6 februari kl 13:15-13:40: Nomadskoleboken överlämnas till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, av Samiska rådets ordförande Sylvia Sparrock och bokens huvudredaktör Kaisa Huuva.
Plats: Hotell Jokkmokk, Solgatan 45 i Jokkmokk.

Kolonisering av samerna
I boken berättar äldre samer om sina erfarenheter, känslor och minnen från sin tid i nomadskola och arbetsstuga. För en del handlade det om misshandel och en ständig hemlängtan, i en miljö med främmande värderingar där man tvingades tala ett annat språk än sitt samiska modersmål.

Boken ger även olika perspektiv på utbildningen av samer. Bland annat beskrivs hur statsmakt och kyrka genom utbildningsväsendet försökte assimilera och kolonisera den samiska befolkningen. Särskilt uppmärksammas tidsperioden 1913–1940, en tid då rasbiologiska idéer var rådande. Den samiska befolkningen ansågs vara en lägre stående ras, och barnen skulle därför behandlas annorlunda än andra barn i Sverige. Boken beskriver också behandlingen av samer i Sverige och de konsekvenser det fortfarande har i vår tid.

Bokens huvudredaktör är Kaisa Huuva och medredaktör är Ellacarin Blind. Förord har skrivits av ärkebiskop Antje Jackelén och Samiska rådets ordförande Sylvia Sparrock.

Mer att läsa: Om samiskt i Svenska kyrkan

Kontaktpersoner
Ewa Almqvist, pressekreterare Svenska kyrkan, tfn 0705-469677.
Joakim Nordblom, kommunikatör, är på plats i Jokkmokk. Tfn 070-640 84 38.