Omsorg om framtidens kyrka – kulturarvskonferens öppnar i Härnösand

Hur tar man klimatansvar i kyrkomiljöerna? Kan kulturarvet bidra till glesbygdsutveckling? Vilken roll spelar kyrkorna i det mångkulturella samhället? Frågorna uppmärksammas på den årliga kulturarvskonferens som inleds i Härnösand på tisdag. Konferensen, som är ett samarrangemang mellan Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet, öppnas av riksantikvarie Inger Liliequist och biskop Tony Guldbrandzén i Härnösands domkyrka, kl 11 på tisdag. - Kyrkomiljöerna betyder mycket för en orts identitet: både individuellt och kollektivt. I glesbygden ställs en del frågor på sin spets: Hur tar man klimatansvar och får ekonomin att gå ihop när folkomflyttningar gör att antalet människor i trakten minskar, säger Boel Hössjer Sundman, samordnare för kulturarvsfrågorna vid kyrkokansliet i Uppsala. På konferensen uppmärksammas särskilt de goda exemplen: hur man kan göra för att ta konkret klimatansvar för kyrkomiljöerna. Mångkulturella Sverige På konferensen medverkar också Mohammed Omar, kulturskribent och poet, som talar om kyrkomiljöerna som allas rum. Under året har Svenska kyrkan genomfört en stor attitydundersökning bland Sveriges befolkning (4000 personer) om deras syn på kyrkorna. Undersökningen visar att kyrkorna är viktiga för majoriteten av Sveriges befolkning, både medlemmar och inte medlemmar. Människor anser att kyrkorna helst ska brukas av Svenska kyrkan och man är påfallande tillåtande vad gäller kyrkligt bruk: framför allt gudstjänster, gruppverksamhet, kultur och social användning. Andra bruk är man däremot klart skeptisk till. Enligt undersökningen ska kyrkan vara öppen för alla och användas som en kyrka. Till Härnösand-Sundsvall kommer ca 130 personer som arbetar med kyrklig kulturmiljövård nationellt och regionalt i Sverige.