Anemi hos barn: Nya krav på diagnostik

Symposium KK 22SS Klinisk kemi. Riksstämman 2004 Olle Hernell, Institutionen för Klinisk vetenskap, Pediatrik Umeå Universitet Lena Hulthén, Avd för klinisk näringslära, Sahlgrenska Akademin Helga Refsum, Department of Pharmacology, University of Oxford Ildikó Márky, Avd för pediatrik, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Stefan Jacobsson, Avd för klinisk kemi/transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anemi hos barn: Nya krav på diagnostik Blodbrist hos barn måste upptäckas i tid, då den annars kan medföra betydande skador som i sämsta fall kan bli livslånga. Vi visar hur nya kunskaper och diagnostiska metoder gör att vi kan hjälpa fler barn tidigare och bättre än förr. Blodbrist kan ha många orsaker, men brist på järn är den vanligaste såväl i vårt land som i världen som helhet. Utifrån nyare studier visar vi hur det lilla barnet hanterar järn på ett helt annat sätt än äldre. Vi vet nu att järnbrist hos både spädbarnet och tonåringen kan försämra psykomotorisk utveckling och tillväxt. Vi kan dock inte ge järn som kosttillskott till alla barn, då detta visats ge sämre tillväxt. Våra redskap för att tidigt identifiera barn med järnbrist måste förbättras. Vi sammanfattar kunskapsläget och ger anvisningar om hur vi bäst utnyttjar de metoder som idag står till buds. Blodbrist på grund av brist på vitamin B12 eller folsyra är mindre vanlig i vårt land. Den ses hos det nyfödda barnet enbart hos de vars mödrar själva lider brist på dessa vitaminer och där barnet ammas utan kosttillskott. Det är mycket viktigt att tidigt hitta dessa barn då de annars löper risk för betydande skador. En riskgrupp är barn till mödrar med strikt vegankost eller barn som enbart får vegankost. De senaste åren har nya analysmetoder tillkommit som i hög grad ökat våra möjligheter till tidigare diagnos. En noggrann genomgång av bästa sättet att använda dessa metoder ges. Andelen barn, ungdomar och mödrar med för oss tidigare mindre kända sjukdomar som ger upphov till blodbrist ökar. Barn med icke-nordisk härkomst riskerar idag att antingen inte få sin sjukdom diagnostiserad i tid eller att utsättas för ibland onödig eller felaktig behandling. Vår beredskap att snabbt och korrekt hitta barn med röda blodkroppssjukdomar som talassemier, hemoglobinvarianter och enzymdefekter har ökat de senaste åren. Barn- och allmänläkare måste kontinuerligt fortbildas i dessa sjukdomar. Vi redovisar rekommenderade metoder för tidig diagnostik. Vi visar även hur nya metoder möjliggör snabbare diagnostik av en variant av röd blodkroppssjukdom, ärftlig sfärocytos, som är speciellt vanlig i Norden. stefan.jacobsson@vgregion.se 070 5244616