Helt friska barn behandlas i onödan

Läkarstämman tar upp skrämmande syndrom Att medicinera och operera ett helt friskt barn - bara tanken är absurd. Ändå sker det, ibland med dödlig utgång. Orsaken är en psykisk störning hos vårdnadshavaren, oftast mamman. Hon hittar på symptom hos sitt barn och övertygar läkare att behandla. oo Syndromet, som kallas "Münchhausen by proxy", tas upp till diskussion under Läkarstämman på Svenska Mässan i Göteborg 24-26 november. oo Fredagen 26 november föreläser den engelska psykoanalytikern Julie Gregory, 35, som själv utsattes för sin mors galenskap som barn. Hon opererades och medicinerades gång på gång i kamp mot sjukdomar, som bara fanns i hennes mors fantasi. Julie överlevde, till skillnad från en del andra MPB-barn. Hon har samlat sina erfarenheter i en nyutkommen bok, "Mamma sa att jag var sjuk". o o Förekommer MBP-syndromet även i Sverige? - Ja. Vi har sannolikt runt tio fall om året, med tanke på befolkningen. Men det är sannolikt bara hälften, 4-5 fall per år, som upptäcks, säger Carl-Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri i Lund, som presenterar Julie Gregory på stämman. Betyder det att den andra hälften lyckas dupera svenska läkare? - Ja, sannolikt. De här fallen är mycket svårupptäckta. Oftast handlar det om mycket små barn, 0-4 år gamla, som inte kan tala för sig själva. Och vi som läkare är ju vana att använda föräldrarna som den viktigaste källan till information, vi litar på föräldrarna. - Därför är det så viktigt att läkarna är medvetna om syndromet, använder båda öronen och lyssnar "inåt". Men visst kan det vara svårt om en läkare ställs inför sitt första MBP-fall efter att ha behandlat barn i 25 år. oo Münchhausen by proxy (namngivet efter den gamle tyske storljugaren) är inget helt nytt fenomen. Det finns vetenskapligt beskrivet sedan 20 år tillbaka. - Men syndromet kan självklart ha funnits längre än så. Begreppet "doctor shopping" är t ex välkänt sedan länge: man söker läkare efter läkare tills man hittar någon som tror på en. o o Sjukvårdens sekretessregler, läkarnas tystnadsplikt utgör hinder för att effektivt komma tillrätta med MBP-problemet. Man får inte tända en "varningslampa" för en viss patient bara för att man funnit att barnet var friskt - vilket innebär att varje gång en MBP-mamma kommer med sitt barn till ny läkare måste han eller hon ta berättelsen på allvar. - Vi vet att dessa föräldrar är aktiva, söker ofta och ihärdigt för att få sina barn under behandling, säger Carl-Göran Svedin. - Det är först när ett MPB-fall avslöjats, när psykiatrisk expertis och socialtjänsten kopplats in som man kan gå till botten med problemet. oo När barnet visas upp för läkaren kan det röra sig om en påhittad sjukdomshistoria eller att symptom framkallats av föräldern. I det första fallet kan t ex mamman påstå att barnet har svårt att andas på nätterna, haft kramper, är onormalt trött eller att det har slutat växa. I det andra fallet kan det gälla olika förgiftningssymptom som t ex kan utlösa sänkt vakenhet eller kräkningar. Mamman vill i bägge fallen få uppmärksamhet och s k sjukdomsvinst. - Oavsett den bakomliggande dynamiken kan det leda till en massa utredningar, vilket är en del i misshandeln av barnet, konstaterar Svedin. Genom att uppmärksamma syndromet på Läkarstämman vill man öka medvetandet hos läkarkåren. Man har också vid barnkliniken i Linköping samlat erfarenheter och dit kan läkare som misstänker MBP vända sig. Vill du veta mer? Ring Carl-Göran Svedin, tfn 046-17 10 00 (vxl) eller 0709-66 07 40. Anna-Lena Friberg är mässansvarig för Medicin Göteborg/Läkarstämman, tfn 031-708 80 68. Läs Lundin, B & Croner, S. ”Münchhausen by proxy”. Barnmisshandel genom förfalskning av symtom. Läkartidningen 2001;98:2301-11.