Nyheter och höjdpunkter inom dermatologi

19:e årliga kongressen för European Academy of Dermatology and Venereology 6-10 oktober 2010 Göteborg, Sverige

Europas största dermatologikongress presenterar de senaste rönen inom diagnostik och behandling av hudsjukdomar

8 oktober 2010 – Göteborg. Europas största dermatologikongress slår upp dörrarna den 6 oktober 2010, för första gången någonsin på svensk mark. Nästan 6 000 dermatologer, forskare och vetenskapspersoner från hela världen är här för att vara med på den 19:e årliga kongressen för European Academy of Dermatology and Venereology (EADV) på Svenska Mässan i Göteborg, och för att diskutera de senaste rönen inom diagnostik och behandling av hudsjukdomar och därmed leva upp till kongressens motto ’Friska vindar inom dermatologin.’ Kongressprogrammet är utformat för att presentera de allra senaste landvinningarna inom såväl klinisk som grundläggande dermatologi och venereologi, med föreläsningar, symposier, workshops och kurser för både sjukhus- och privatpraktiserande dermatologer och venereologer som pågår fram till den 10:e oktober 2010.
”Dermatologi och venereologi har funnits som specialitet i Sverige i mer än 100 år,” berättar kongressens preses Professor Olle Larkö. “Svensk klinisk forskning håller synnerligen hög klass. Dermatologi och venereologi hör till de specialiteter i Sverige där vår konkurrenskraft håller på att växa."
Bland huvudämnena för årets EADV-kongress finns bland annat den oroväckande utbredningen av HIV och svårigheterna att upptäcka HIV i tid, och nya rön för förbättrad kosmetisk användning av botulinumtoxin. Dessutom kommer kongressen att bjuda på inblickar i de senaste framstegen inom dermatokirurgi, nya behandlingar mot immunmedierade hudsjukdomar, och uppdateringar inom dermatoskopi och estetisk dermatologi.

Skrämmande ökning av antalet hudcancerfall
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i hela världen trots omfattande ansträngningar att förebygga sjukdomen. Mest oroande är ökningen av malignt melanom, men även antalet fall av skivepitelcancer ökar. Det sistnämnda är särskilt bekymmersamt för patienter som genomgått hjärt-, lung- eller njurtransplantation. Där kan risken vara 100 gånger högre.
I fokus inom forskningen ligger förbättrad diagnostik med nya metoder för bildanalys och effektivare behandlingsalternativ. Fotodynamisk terapi är ett nyligen framtaget alternativ som visat uppmuntrande resultat i främst patienter som genomgått organtransplantation. Det är av stor vikt att patienterna kan få komma till en dermatolog direkt, eftersom forskningsresultat tydligt visat att diagnosen förbättras och kostnaderna för sjukvården blir lägre om patienterna kan besöka en dermatolog direkt utan att behöva gå via en vårdcentral.

Botulinum toxin: Läxor att lära av och löften för framtiden
Sedan Botulinum Toxin-A (BoNT-A) godkändes för några år sedan har den kosmetiska användningen ökat stadigt, och utgör nu världens vanligaste kosmetiska ingrepp. Färska uppgifter från USA visar att BoNT-A användes vid 3,2 miljoner tillfällen under 2006 och ökade till 4,8 miljoner tillfällen under 2009, vilket är mer än dubbelt så ofta som hyaluronsyra-baserade fillers. I Europa har antalet BoNT-A-behandlingar nästan tredubblats under de senaste 4 åren. Fler än 80% av patienterna som behandlas med Botulinum Toxin-A är nöjda med resultatet. För att kunna förbättra behandlingsresultaten och behandlings-tillfredsställelsen krävs noggrann dosering, korrekt konsultation, tillförlitlig injektionsteknik och realistiskt ställda förväntningar.
Utöver den vanligt förekommande behandlingen av glabellarlinjer används BoNT-A i ökande utsträckning för att behandla horisontella rynkor i pannan och periorbitala linjer (skrattrynkor), samt centralt i nedre ögonlocket för att göra ögat större. Numera används BoNT-A inte bara i den övre delen av ansiktet utan även på flera andra ställen som t ex rynkor vid näsroten (s k kaninrynkor), fina rynkor kring läpparna, gropar i kinderna och platysmaband på halsen. BoNT-A är dock inte ett kosmetiskt privilegium enbart förbehållet kvinnor: under 2009 fick fler än 300 000 män i USA kosmetisk behandling med BoNT-A.
Mål för framtiden är att förfina tekniken och utvidga användningen av BoNT-A till fler indikationer, samt att kombinera BoNT-A med fillers och andra kosmetiska procedurer i strävan mot perfektion.

Stamceller: terapeutisk användning vid hudsjukdomar
Nya spännande rön inom stamcellsforskningen kan komma att få stor betydelse för vårt kunnande och behandlingsstrategier inom flera hudsjukdomar, som t ex sårläkning, cancer och cell- och genterapi. Den senaste tiden har allogena benmärgs- och mesenkymala stamcellstransplantationer banat nya vägar, liksom ex vivo genterapi med autologa stamceller för behandling av svåra hudsjukdomar.
Inom den regenerativa medicinen betraktas stamceller som ett verktyg för att förbättra nybildning, läkning och regeneration. Stamcellernas öde kan tänkas manipuleras antingen genom att utforma nya läkemedel som påverkar stamcellernas migration, tillväxt och utmognad in vivo, eller genom att skapa cellkulturbetingelser som främjar ex vivo-stamcellsexpansion i kombination med effektiv transplantation.
I framtiden väntar manipulering av stamceller genom omprogrammering utifrån givna faktorer, i regel en kombination av transkriptionsfaktorer och/eller hämmare av cellsignalering (Silva et al, PloS Biol 2008). Omprogrammering av vuxna celler till det pluripotenta grundtillståndet (inducerade pluripotenta stamceller [iPS]) har genomförts utifrån givna faktorer (Takahashi and Yamanaka, Cell 2006). Omprogrammering av vuxna exokrina pankreasceller till -celler (Zhou et al, Nature 2008) samt av fibroblaster till fungerande neuron (Vierbuchen et al, Nature 2010) har också rapporterats.
Ett alternativ för att söka kunskap om stamcellers öde är att manipulera stamcellsnischen, dvs den miljö där stamcellen lever. Man bör dock ha i åtanke att nischen i den kliniska situationen kan vara drabbad av sjukdom eller till och med vara helt borta, som t ex vid utbredda tredje gradens brännskador.
Ett flertal rapporter tyder på att stamceller är till viss grad plastiska, dvs de kan vidga sin potens (de olika alternativ cellen har att mogna) som svar på olika fysiologiska krav eller attacker (Smith, Nature 2006; Bonfanti et al, Nature 2010). Stamcellsplasticitet har gett upphov till både stort hopp och många kontroverser. Trots detta kan möjligheten att dra fördel av stamcellsplasticitet eller transdifferentiering komma att få stor terapeutisk betydelse (Slack, Nat Rev Mol Cell Biol 2007).
Jonathan Slack är chef för Stamcellsinstitutet vid University of Minnesota: "Ombildning från en vävnadstyp till en annan utgör en väletablerad samling fenomen som har sin förklaring i utvecklingsbiologiska principer. Även om dessa fenomen råkar vara sällsynta i naturen kan vi nu föreställa oss möjligheten att avsiktligt omprogrammera celler från en vävnadstyp till en annan genom att manipulera uttrycket av transkriptionsfaktorer. Med denna teknik skulle vi kunna skapa nya behandlingar för många sjukdomar."

HIV är här för att stanna
HIV är inte längre lika ‘påtagligt’ nu som det var för 20 år sedan, när berömda kändisar drabbades och avled i massmedias rampljus. Dock fortsätter antalet nya fall av HIV i Europa att öka med skrämmande hastighet. Numera kan de flesta patienter vårdas med anti-HIV-läkemedel om sjukdomen bara upptäcks i tid. Det är dock här problemet ligger! Diagnosen ställs i regel för sent.
Nästan hälften av alla nya HIV-positiva diagnoser ställs hos patienter som varit infekterade i åratal men som aldrig testats. Inte ens hos patienter som blir sjuka övervägs HIV som differentialdiagnos. Vi tar ofta emot patienter som sökt läkare för olika symptom som borde lett tankarna till HIV, men där tillfället att HIV-testa patienten försuttits. Diagnosen ställs i regel när patienten till slut blir allvarligt sjuk, men vid det laget är immunsystemet så pass skadat att det aldrig mer kan återhämta sig fullt ut. Dessutom kan patienterna ha spritt viruset till partners.
Som dermatovenereologer är vi i en idealisk position att kunna ställa tidig diagnos eftersom många patienter kommer till könssjukdomskliniken för rutinkontroller, och som dermatologer ser vi också ofta tidiga tecken på HIV eftersom sjukdomen alltid ger upphov till hudproblem som t ex bältros, seborré, tilltagande eksem eller psoriasis, och jätte- eller multipla mollusker.
EADV vill synliggöra det nuvarande HIV-problemet och rikta allmänhetens och läkarkårens uppmärksamhet på vikten av tidig upptäckt. Detta kan bara uppnås genom ökad kunskap om tidiga tecken på HIV och rutinmässig HIV-testning av alla sjuka patienter, oavsett sexuell läggning.

Multiresistenta bakterier: ett ökande problem inte bara inom dermatologin
Problemet med multiresistenta bakterier ökar inte bara inom dermatologin utan även inom alla human- och veterinärmedicinska områden. Majoriteten av hudinfektionerna orsakas av Staphylococcus aureus, Streptococcus haemolyticus, Pseudomonas aeruginosa och Propionibacterium acnes. Till de viktigaste hudinfektionerna räknas impetigo, follikulit, furunkulos, atopiska eksem, staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS) och akne vulgaris, samt andra hudsjukdomar orsakade av mikroorganismer.
Antibiotika dödar bakterier på flera olika sätt: genom påverkan på cellväggssyntesen; genom förändrad proteinsyntes; folsyrasyntes; DNA- och RNA-syntes, och genom att förstöra cellmembranet.
Bakterier kan bli resistenta mot antibiotika: penicillinasproduktion hos S. aureus, meticillin-resistent S. aureus (MRSA), fucidin-resistent S. aureus (FRSA), vankomycin-resistenta enterococcer (VRE) samt betalaktamaser med utvidgat spektrum (extended-spectrum beta lactamases, ESBL).
Inom dermatologin ses ett ökande problem med tetracyklin-resistent P. Acnes. MRSA är också ett växande problem, och är idag en bakterie som inte bara förekommer på sjukhus utan även ute i samhället (community-acquired [CA] MRSA). Antalet patienter i Sverige har ökat från 315 per 100 000 invånare under 2000 till 1 307 per 100 000 invånare under 2008. Detta är dock fortfarande en låg siffra jämfört med många andra länder som t ex USA.
Det första fallet av FRSA rapporterades från Norge 1995, och kort därefter rapporterades fall även i Sverige. Dessa kom från en S. aureus-klon som producerade bullös impetigo. Snart rapporterades dock FRSA även hos patienter med andra former av impetigo och atopiska eksem. En studie på Sahlgrenska sjukhuset som avslutades 2008 visade att 32 % av S. Aureus i vanlig impetigo utgjordes av FRSA, jämfört med 75% i bullös impetigo och 6,1% i atopiska eksem.
Det är viktigt att patienter med MRSA handhas korrekt. Fucidinsyra får inte administreras topikalt och tetracyklin får användas under högst 3 månader för behandling av akne.

Det metabola syndromet hos psoriasispatienter
Vår uppfattning om psoriasis har ändrats dramatiskt under de senaste 10 åren. Från att ha betraktats enbart som en hudsjukdom med tidvisa ledbesvär, psoriasis anses numera vara en systemisk immunmedierad sjukdom.
Pågående forskning visar att psoriasis är kopplat till betydande komorbiditet i ett flertal organsystem, och att patienter med svår psoriasis löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och död. Intensiv forskning pågår för att klarlägga sambandet mellan psoriasis och hjärt-kärlsjukdom. Det finns ett samband mellan psoriasis och det metabola syndromet som omfattar fetma, insulinresistens och hyperlipidemi plus miljö- och livsstillsfaktorer som t ex rökning. Huruvida det är inflammationen i psoriasis som driver den kardiovaskulära risken eller om dessa är parallella processer är ännu oklart. Eventuellt kan inverkan av effektiv antiinflammatorisk behandling ge en ledtråd i detta avseende.

European Academy of Dermatology and Venereology (EADV)
The European Academy of Dermatology and Venereology är Europas främsta professionella sammanslutning inom dermatologi och venereologi. EADV grundades 1987 och är en ideell organisation som har sitt säte i Schweiz och har till uppgift att främja högsta möjliga standard inom klinisk omvårdnad, forskning, grundutbildning och vidareutbildning inom områdena dermatologi och venereologi. www.eadv.org

Mer information om kongressen finns på nätet: www.EADVGothenburg2010.org.

412 94 Göteborg. Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen.
Tel: 031-708 80 00. Public Relations: 031-708 80 06, 031-708 80 07. Fax: 031-708 84 60.
E-post: press@svenskamassan.se www.svenskamassan.se

Svenska Mässan Stiftelse, Säte/Registered Office: Göteborg, Org.nr/Reg.No: 857201-2444