Ridsport - EM-klar mot alla odds

Bilen var uppe i 180 kilometer i timmen när den kraschade in i lyktstolpen med passagerarsidan först. Där satt Sandra Karlsson. Det var fredagen den 13 maj 2005 och hennes liv kunde ha slutat där och då. På torsdag rider Sandra in på banan när EM i dressyr för ryttare med funktionsnedsättning ska avgöras i Herning, Danmark.

- På skroten kunde de inte tro att någon kommit levande ur bilen, så illa tilltygad var den, berättar Sandras mamma Elisabeth Karlsson.
 
Bredvid henne gör Sandra klar sin sjuåriga häst Vouge E. (Chapman – Bellini) för ett träningspass i Kungsridhuset på Strömsholm. Hon kan bara gå kortare sträckor med käpp, men rör sig vant runt hästen och sitter upp, med lite hjälp, från en pall.
 
För åtta år sedan låg Sandra orörlig i en sjukhussäng, nedsövd och djupt medvetslös. Högersidan var delvis förlamad och när Sandra vaknade kunde hon varken svälja, hosta, prata eller röra sig.
- Sandra var på sjukhus i nästan ett år. Först i mars 2006 fick hon komma hem, berättar Elisabeth.
 
Nu började ett hårt arbete för att få tillbaka livet. Enligt läkarna skulle Sandra varken kunna prata eller gå igen. Men med hjälp av sin envishet och sjukgymnasten Karin Zakrisson Zyk skulle hon komma att motbevisa läkarna.
- Innan olyckan var jag hoppryttare och hade nyligen köpt ett fyraårigt sto från Holland. Hon hette Uppsala, precis som sjukhuset jag låg på, och jag ville verkligen tillbaka till henne. Hon höll motivationen uppe när det var tungt, berättar Sandra.
Tre år senare slog drömmen in och Sandra kunde med hjälp av fyra personer sitta upp på sin egen häst igen. Vägen dit gick via otaliga timmar hos Karin, snälla ridskolehästar och mycket envishet.
- Vilken lycka det var! Jag kan med all säkerhet säga att Sandra aldrig varit där hon är idag utan hästarna, säger Elisabeth.
 
Sandra började rida Uppsala allt mer och gjorde även ett par starter i dressyrtävlingar för ryttare med funktionsnedsättning. Men balansen var inte som förr och Uppsala var en krävande häst.
- Vi började inse att vi behövde en lugnare häst om Sandra skulle komma vidare i sin ridning. Efter 800 mils rundresande hittade vi Vouge förra året, berättar Elisabeth.
 
Vouge E. var visserligen bara sex år då men hade allt det som Sandra ville ha.
- Hon är så lugn och fin. Hon följer mig som en hund, men har samtidigt massor av utstrålning och bra gångarter, förklarar Sandra.
Idag tränar hon för Lotta Löfstrand på Nyby-Torshälla Ridklubb. Och tillsammans med Vouge har Sandra utvecklats snabbt. Efter flera placeringar på tävlingar här hemma åkte Sandra till tyska Mannheim för att EM-kvala i början av maj. Där red hon på över 68 procent och tog hem tredjeplatsen i den avslutande küren.
 
När Sandra fick beskedet av landslagsledare Agneta Aronsson att hon var uttagen till EM trodde hon knappt att det var sant.
- Jag minns att hon sa "Oj, vad stort", berättar Elisabeth.
 
På tävlingar delas ryttare med funktionsnedsättning in i olika grader beroende på funktionshinder. Sandra rider i grad 1B som innehåller skritt och trav. På EM rider ryttarna tre olika program: Team Test, Individual Championship Test och Kür. Under sommaren har Sandra ridit igenom programmen om och om igen. Hennes minne sitter inte i huvudet utan i kroppen, så det gäller att repetera, repetera och repetera igen.
 
Vouge har dessutom varit på träningscamp i 40 dagar hemma hos Agneta, som ridit hästen både på banan och ut i skogen.
- De bästa ryttarna utomlands har beridare som regelbundet rider deras hästar. För att vara konkurrenskraftiga skulle vi behöva mycket mer av det systemet här hemma i Sverige, menar Agneta Aronsson.
 
På söndag går resan ner mot Danmark och Herning. Första start för Sandra blir på torsdagen den 22 augusti. Men redan nu ser hon fram emot den avslutande küren.
- Jag rider till Madonnamusik med Vogue som inledningslåt, det passar verkligen min häst, säger hon och ler.

På EM i dressyr för ryttare med funktionsnedsättning finns också Kerstin Larsson Englund med Laganzo.