Ingela Axelsson är Årets eldsjäl

Ingela Axelsson har ett hjärta av guld och håller i tre av fyra hörn i värmländska Hagfors-Uddeholms Ridklubb. Därför är Ingela också den som får ta emot Svenska Ridsportförbundets utmärkelse Årets eldsjäl, en ny kategori på Ryttargalan 2013 i samarbete med Resia.
- Men kära nån, jag gör väl inget märkvärdigt. Jag tar mig ju bara tid, säger Ingela som vann eldsjälsomröstningen på ridsport.se.

Hon är sekreterare i klubben, hemsidesansvarig, tävlingsansvarig och personalansvarig. Hon har ett varmt hjärta och ett smittande skratt. Ingela Axelsson tvekar aldrig att hjälpa och peppa andra när det behövs.
- Sedan min dotter flyttade till Nyköping med sin dressyrhäst har jag ju ännu mera tid, utbrister hon och det låter som musik i en tid där just tid är hårdvaluta för många.
- Man gör väl så gott man kan, fortsätter hon och försöker ödmjukt tona ner sina egna insatser.

Att hon kan påverka andra i en positiv riktning tycker hon däremot är roligt.
- Bara man tar tag i sakerna, frågar om de vill och peppar lite så ställer de flesta upp och vill bjuda till. Det är ju alla dessa duktiga människor ute i ridklubbarna som får ridsporten att rulla.
När andra ridklubbar i länet behöver hjälp med tävlingsfixet rycker Ingela också ut och genom sitt engagemang och sin kunskap har hon tagit plats i Värmlands Ridsportförbunds styrelse.

När Sanda Karphammar kom till Sverige från Serbien stod dörrarna på den lilla ridklubben i norra Värmland på vid gavel. Sanda har nu varit aktiv i klubben i fem år och Ingela är hennes stora förebild.
- Ingela har lärt mig massor om det fantastiska svenska föreningslivet, skriver Sanda i nomineringen av Ingela till Årets eldsjäl.

Att en eldsjäl som Ingela behövs i alla ridklubbar, och speciellt i en liten klubb som Hagfors-Uddeholm som emellanåt kämpar i motvind, står helt klart. Klubben har en stolt historia sedan 1950-talet, men idag flyttar många unga från trakten redan i gymnasiet. Cirka 90 ridande i alla åldrar rider varje vecka på den föreningsdrivna ridskolan. För tio år sedan var antalet nästan det dubbla.
- Det är en strid på kniven varje år att få ihop räkenskaperna, säger Ingela.

Medlemmarna styr inriktningen på verksamheten och många har egen häst.
- Därför erbjuder vi mycket kurser som i till exempel tömkörning, löshoppning och longering, säger hon. Vi har dessutom rena dressyr- och hoppträningar.

1995 satsade kommunen stort på ett nytt stall och kafeteriadel i ridhuset och idag har anläggningen totalt 40 boxplatser - och stora och kostsamma krav på underhåll.
- Men som många andra klubbar saknar vi kommunalt bidrag för underhåll. Allt arbete sker med hjälp av ideella krafter och vi jublar varje gång det kommer en ny ung medlem som har en förälder som är elektriker eller snickare.

Det ideella arbetet skapar visserligen en speciell samhörighet i klubben men det är en konst att hålla kostnaderna i schack och stå emot i konkurrensen mot billigare sporter.
Men Ingela som själv arbetar på samhällsbyggnadsavdelningen på Hagfors kommun lovar att personligen vässa armbågarna och kämpa för att ridklubben tar plats i valrörelsen nästa år.
- Det handlar om att ge beslutsfattarna svart på vitt vad drift, personal och hästar kostar och hur fördelningen mellan idrotter ser ut när det gäller anläggningar och underhåll, säger hon bestämt.
- Ingen sport ska vara "värd" mer än den andra, vi måste få möjlighet att utföra våra intressen på samma villkor!

Ingela Axelsson var en av sju nominerade kandidater till priset och vann den slutliga omröstningen i hård konkurrens. På Ryttargalan den 27 november kliver hon upp på Berns scen i Stockholm för att ta emot det allra första Eldsjäl-priset som delas ut av Svenska Ridsportförbundet i samarbete med Resia.