Pressmeddelande -
Rapporter till Försommarkollen ska visa om sommaren är tidig eller sen
Vårkollen visade att våren kom ovanligt tidigt i år, men därefter har vädret varit mer nyckfullt. Hur har växterna reagerat på detta, runt om i landet? Alla kan agera medborgarforskare och rapportera till Försommarkollen om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemma hos sig eller ej, för att se om sommaren kommer tidigare i år än förr.
Bakom Försommarkollen, som pågår 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.
Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där allmänheten och forskare samarbetar med inrapportering och analys. Arrangörerna hoppas att många vill bidra genom att göra observationer och rapportera blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén, på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen. Genom att samla in observationer på dessa blommor under flera år, kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen se hur växterna påverkas av vårens och försommarens väder idag och om det går att se bestående skillnader jämfört med observationer som gjordes för 150 år sedan, på grund av klimatförändringar.
- Spaningar som de allra flesta kan göra, på försommarens mest välbekanta blommor, kan vi göra vetenskap av. Vi kan t.ex. jämföra hur förhållandet ”mellan hägg och syrén” ser ut idag, jämfört med för 150 år sedan, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Även observationer på Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, kan ge en bra indikation om klimatförändringens effekter, om den skulle blomma redan på nationaldagen, fortsätter han.
Blomningen hos växterna som ingår i Försommarkollen; liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén, har säkert många redan skådat på många ställen i landet. Vårkollen visade vid Valborg att våren var ovanligt tidig i år, till följd av den tidiga vårvärmen och tidiga snösmältningen i norr. Sedan har vädret varit mer varierat, utan något riktigt sommarväder, och delar av landet har t.o.m. fått snö igen. De tidigblommande växterna hade redan börjat blomma i hela landet innan dess, men nu får vi möjligheten att se om detta också har påverkat de mer senblommande arterna. Därför är det viktigt att få in rapporter även från platser där de aktuella blommorna inte har hunnit slå ut än. Genom att delta i Försommarkollen kan var och en hjälpa till att skapa en ögonblicksbild av hur långt försommaren har hunnit hemmavid och samtidigt bidra till att ge en helhetsbild för hela landet.
Blomningstidpunkten för de flesta av växterna som ingår i Försommarkollendokumenterades även för 150 år sedan i ett landsomfattande nätverk av observatörer, vilket gör att vi kan jämföra hur det ser ut idag med hur det såg ut då. Med flera års observationer från Försommarkollen, kan vi se om det finns några klimatförändringseffekter även för dessa relativt senblommande växter.
– Genom att utnyttja Vårkollen, Försommarkollen och de historiska observationerna tillsammans kan vi göra olika spännande analyser, t.ex. hur häggens blomning har påverkats under perioden mellan Vårkollen och Försommarkollen, eftersom den arten finns med i båda kampanjerna, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behöver vi kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Försommarkollentar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 5–6 juni, dvs. Världsmiljödagen och Nationaldagen. Resultatet publiceras den 9 juni.
Foto på liten blåklocka: iStock.com/ITkach
Mer information
Försommarkollens hemsida: www.försommarkollen.se
Ladda hem folder om Försommarkollen
Kontaktpersoner nationellt
Svenska botaniska föreningen (www.svenskbotanik.se)
Sofia Mattiasson-Nilsson, sofia.mattiasson-nilsson@svenskbotanik.se, 070–430 38 29
Mora Aronsson, mora.aronsson@svenskbotanik.se, 072–512 10 43
Sveriges lantbruksuniversitet, samordnare för Svenska fenologinätverket (www.naturenskalender.se, www.vårkollen.se)
Per Bengtson, per.bengtson@slu.se, 070-946 88 51
Ola Langvall, ola.langvall@slu.se, 070-600 52 26
Regionala kontaktpersoner
Bohuslän Sofia Mattiasson-Nilsson sofia.mattiasson-nilsson@svenskbotanik.se 070–430 38 29
Dalarna/Leksand Kicki Marcus kicki.marcus@gmail.com 070-274 51 00
Dalarna/Falun Johanne Maad maadjohanne@gmail.com 070-467 41 01
Gästrikland Peter Ståhl peter.stahl@svenskbotanik.se 073-024 20 43
Hälsingland Stefan Olander skalensfabod@gmail.com 070-569 26 90
Härjedalen Eva Sundin e.sundin@telia.com 070-922 04 16
Jämtland Staffan Åström carex47@gmail.com 070-686 82 74
Medelpad Eva Sundin e.sundin@telia.com 070-922 04 16
Norrbotten/Abisko Sofia Åström sofia.astrom@live.se 073-072 45 33
Småland Åke Rühling ake.ruhling@telia.com 070-606 86 21
Södermanland Gunnar Björndahl gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se 070-230 54 82
Stockholm Yolanda Karlsson yolandakarlsson@gmail.com 072-026 59 41
Uppland Anders Jacobson anders.jacobson@slu.se 070-432 29 87
Värmland Pär Dahlström par.dahlstrom@gmail.com 070-518 06 24
Västmanland/Örebro Bengt Stridh stridh.bengt@telia.com 070-532 30 67
Västmanland Gunnar Björndahl gunnar.bjorndahl@svenskbotanik.se 070-230 54 82
Öland Ulla-Britt Andersson ullabritt.oland@gmail.com 070-536 78 36
Östergötland Kjell Antonsson kjell.antonsson56@gmail.com 072-516 42 45
Relaterade länkar
Ämnen
Svenska Botaniska Föreningen (SBF) är en ideell förening vars syfte är att samla, tillvarata och främja botaniska intressen samt verka för ökad kännedom om och skydd av vilda växter.
Det görs bland annat genom föreningens två tidskrifter Svensk Botanisk Tidskrift och Vilda Växter och annan botanisk litteratur som publiceras genom föreningens förlag. Föreningen driver flera olika projekt för att kartlägga landets flora och följer utvecklingen av hotade arter. Föreningens största verksamhet i dag är Floraväktarna.
Föreningen bildades 1907 och idag är föreningen en samlingsplats för alla som är intresserade av botanik.
Det finns 29 regionala botaniska föreningar kopplade till Svenska Botaniska Föreningen runt om i landet som samlar och utbildar botaniskt intresserade personer samt bedriver forskning på lokal nivå.
Som medlem stödjer du vår verksamhet både regionalt och nationellt.