Kamtjatkakrabbans långa, slanka ben; lyxprodukt som skapar oreda

Krabba, kräfta, hummer, räka och till och med ostron är kända, välsmakande skaldjur i våra fiskdiskar. Men då och då dyker det upp lite ovanliga arter som t ex de långa benen från kamtjatkakrabban. Många undrar vad det är och var den kommer ifrån. Den orsakar en plåga för yrkesfisket men väl uppe ur havet bringar den höga priser. Trollkrabba, spindelkrabba och kamtjatkakrabba. För den ovane är det inte lätt att skilja dem åt. Speciellt om man inte ser dem tillsammans. Troll- och spindelkrabban lever i våra vatten på västkusten. De är båda mindre än kamtjatkakrabban och allra minst är spindelkrabban vilken knappt är mödan värd att koka och ta tillvara. Trollkrabban får man upp som bifångst vid annat fiske och man kan ta tillvara på köttet i benen, även om det är lite pilligt. Kamtjatkakrabban är, som sagt, störst av dessa arter och fångas längs kusterna och till havs i Barents hav. Dit kom den på 60-talet då ryska forskare planterade in den från Ochotska havet på ryska Stillahavskusten. Man ville främja beredningsindustrin i Murmansk. Krabban har nu spridit sig ner till norska kusten. Den vill ha kallt vatten så man tror inte att den kommer att sprida sig ner till våra vatten. Krabban kan bli 20 år gammal, honorna blir könsmogna vid ungefär 5-6 års ålder och kan lägga mellan 100 000 och 500 000 ägg beroende på storlek. Krabborna kommer till grunda områden för att para sig under april och honorna bär på äggen under ca ett år medan larven utvecklas inne i ägget. Kamtjatkakrabban kan bli 8 kg tung men medelvikten är 5 kg. Det är bara benen som är intressanta ur konsumtionssynpunkt. Kroppen innehåller nästan ingenting. Benen säljs vanligtvis kokta och frysta eller kokta och isade, men den har också sålts på Göteborgs fiskauktion rå eller till och med hel och levande. Från vardagsmat till lyxprodukt I och med att efterfrågan på kamtjatkakrabban är större än tillgången blir priset ganska högt, vanligtvis kostar de kokta benen 350-400 kr per kilo. Men då skall man också tänka på att andelen krabbkött är stor. Ca 60-80% av vikten är kött vilket kan jämföras med t ex räka där hela 75% går bort i skal och huvud. Många minns kamtjatkakrabban från 1960-talet då man kunde köpa krabbköttet på burk, 165 g för ca 5,50 kr. Ett populärt pålägg när man skulle bjuda på varma smörgåsar. Nu kostar samma burk ca 269 kr och finns inom glas och lås i livsmedelsbutiken. Den goda krabban har blivit en eftertraktad lyxprodukt. Yrkesfisket inte lika glada Men det finns en grupp som inte är lika glada i kamtjatkakrabban och det är yrkesfisket. Krabban orsakar mycket problem när de trasslar in sig i fiskeredskap avsedda för annat fiske, vilket innebär förlust i tid och pengar. Mellan den 1 oktober och den 31 december sker dock ett riktat fiske på kamtjatkakrabban i Norge med ca 260 båtar. Det är vid denna tiden på året som den anses vara som finast. Den norska totalkvoten för 2007 i kamtjatkakrabbafisket är 275 000 krabbor. De kvoter som fördelas mellan de länder som fiskar, t ex Norge och Ryssland, räcker inte till för att täcka efterfrågan. En stor del av kvantiteten går på export t ex från Norge till Japan och USA. För dig som blir nyfiken på kamtjatkakrabban kommer här ett läckert recept på en förrätt. Varm kamtjatkakrabba med salladslök, soja och vitlök Detta behöver du: 200 g kamtjatkakrabbkött (halstrat i stekpanna, lite rå i mitten) 20 små salladslökar, halstrat i olja 1 tak riven vitlök 1 tsk riven ingefära 1 tsk riven rättika gurka koriander 1 msk limejuice 3 msk soja 6 msk rostad vitlöksolja 3 tsk sesamolja Gör så här: Skär krabbköttet i tunna klyftor och lägg upp på tallrik varvat med salladslök. Lägg på riven vitlök, ingefära och rättika. Blanda soja och limejuice och häll över krabba och salladslök. Värm olja tills den börjar ryka, häll över rätten. Dekorera med gurka och koriander. Servera genast.