Lär känna Anna Rygård – ny ordförande för Svensk Form

Från byggnadsvård, Designåret 2005 och stadsutveckling i Stockholms stad, via Regeringskansliet och Expo 2010 i Shanghai – nu är Anna Rygård ny ordförande för Föreningen Svensk Form. Med ett brett perspektiv på form och design och ett starkt engagemang vill hon bidra till att stärka designens roll i samhället genom att utveckla Svensk Forms position. Vi har ställt några frågor till Anna om hennes bakgrund, drivkrafter och hur hon ser på Svensk Forms framtid.

Kan du berätta lite om din bakgrund och vad som lett dig till Svensk Form?

Att jag tackade ja till uppdraget som ordförande handlar om att jag är väl medveten om vilka värden formgivare och designer skapar – för individen, kulturen, samhället och näringslivet. Jag tycker att regeringsuppdraget är klockrent och vill gärna bidra till att Svensk Form växer och utvecklas, för att kunna växla upp sina insatser framöver.

Design, arkitektur och konst har alltid varit naturliga delar i mitt liv – det märktes redan när jag växte upp. Min pappa var inredningsarkitekt, och båda mina föräldrar ägnade sig åt slöjd, hantverk och trädgård. Jag har därför en djup förståelse för både det professionella och det vardagliga skapandet som många ägnar sig åt på fritiden.

Efter gymnasiet utbildade jag mig till bebyggelseantikvarie och arbetade därefter i tio år med kulturmiljöer på Göteborgs stadsmuseum. Där var det långsiktiga bevarandet – i samarbete med arkitekter och fastighetsägare – det viktigaste jag uträttade.

År 1995 fick jag en vikarieanställning på Kulturdepartementet. Både Stockholm och jobbet var fantastiskt roliga, så jag flyttade snart permanent. På Kulturdepartementet fick jag ansvar för arkitektur-, form- och designområdet och blev ordförande för en interdepartemental arbetsgrupp som samordnade arbetet inom hela Regeringskansliet. 1998 lanserades Sveriges första handlingsprogram för området – Framtidsformer. Samtidigt arbetade jag med förutsättningarna för den kommande designutredningen där Kerstin Wickman var huvudsekreterare och Claes Ljung utredare. Det var en banbrytande tid för detta nya politikområde.

År 2001 lanserade regeringen Arkitekturåret, som följdes av Designåret 2005. Jag hade då lämnat Kulturdepartementet för att bli vd för Hesselboms Universum. Därefter blev jag projektledare för hela Designåret 2005 vid Svensk Form – en nationell kampanj som resulterade i över 1 600 projekt runt om i Sverige och även internationellt.

Sedan dess har jag fortsatt arbeta med designrelaterade uppdrag, bland annat i Rådet för arkitektur, form och design inom Regeringskansliet år 2008. Därefter utsågs jag av Utrikesdepartementet till programchef för Sveriges deltagande i världsutställningen Expo 2010 i Shanghai. Där låg fokus på form, innovation och gestaltning – både i själva utställningen och i berättelsen om Sverige.

Sedan 2012 har jag varit stadsutvecklingsstrateg vid Stockholms stads kulturförvaltning. Ett uppdrag som framför allt handlar om att skapa bra förutsättningar för konstnärer och kulturaktörer – nyckelpersoner inom kulturella och kreativa branscher. Kulturetableringar i nya stadsutvecklingsområden har varit centrala, till exempel scenen som öppnar i den stora gasklockan i Stockholm 2027. Nya ateljéer för konstnärer samt kulturplatser i Slakthusområdet, Järva och Skärholmen är andra exempel som engagerat mig. Samarbetet med arkitekter, planerare, analytiker och utredare har lagt en bra grund för den utveckling Stockholm ser inom kulturområdet idag.

Hur kändes det att få frågan om att bli Svensk Forms nya styrelseordförande?

Jag befann mig på en plats i livet där jag var redo att lämna utrymme för annat än mitt arbete. Jag hade redan bestämt mig för att avsluta mitt yrkesliv efter 40 år när Anna Elzer Oscarsson ringde och frågade om jag var intresserad av uppdraget. Då kände jag direkt: det här vill jag göra. Det känns som en cirkel som sluts. 1985 började jag arbeta, 1995 flyttade jag till Stockholm, 2005 arrangerade jag Designåret – och nu, 2025, kliver jag tillbaka in i Svensk Form. Det känns verkligen helt rätt.

Varför är föreningen Svensk Form så viktig?

Design påverkar oss alla varje dag och skapar stora värden. När man förstår att design handlar om att kombinera estetik, funktion och hållbarhet för att skapa livskvalitet, inser man vilken enorm betydelse design har. Professionella formgivare bidrar med viktiga värden för samhället, individer och näringsliv.

Svensk Form har en unik och viktig roll i att synliggöra det – att lyfta formens betydelse, förbättra branschens villkor samt skapa samarbeten och nätverk som gör skillnad. Det breda allmänintresset för form och design är en grund för förståelsen av vad området faktiskt betyder. Svensk Form måste vara en organisation med stort hjärta och fullt fokus på samhällsnytta.

Det sägs ibland att god formgivning kostar. Men dålig design kan bli riktigt dyr. För en privatperson kan ett felköp vara tråkigt – men för ett företag kan det bli förödande. Att investera i god design i ett tidigt skede är inte bara klokt – det visar sig ofta vara avgörande för hela affärsresultatet. Det är en nyckelfaktor, enligt mig.

Vad tycker du att Svensk Form gör särskilt bra just nu?

Jag tycker det är utmärkt att man lyfter in ett A i regeringens STEM-strategi, så att det blir STEAM. Utan kreativitet och design inom teknik och naturvetenskap förlorar Sverige konkurrenskraft. Det finns många framgångsrika företag där design är avgörande, så att addera Arts – alltså konst och design – är helt naturligt.

Föreningens regionala styrka är också något att glädjas åt. Det spännande och viktiga arbete som regionalföreningarna bedriver blev tydligt vid årsmötet i maj, där de presenterade sin verksamhet. Det var en imponerande exposé. Svensk Form är en riksorganisation med närvaro över hela landet, vilket innebär att medlemmar har tillgång till program och aktiviteter – oavsett var de bor. Det skapar ett engagemang som bär föreningen framåt.

Jag tycker också det är glädjande att Utmärkt Svensk Form är tillbaka. Jag minns hur viktig utmärkelsen var tidigare. Även om det var rätt att låta Design S ta över under en period känns det nu helt rätt att lyfta Utmärkt Svensk Form med kraft och en genomarbetad plan.

En annan sak som imponerar på mig är utvecklingen av Ung Svensk Form. Ambitionsnivån har höjts rejält, och de 18 stipendierna som delas ut idag är ett tydligt bevis. Det handlar inte bara om stöd till unga formgivare, utan också om en konkret manifestation av Svensk Forms vision: att samla och ena DesignSverige.

Vad engagerar dig mest inom form och design?

Det som engagerar mig mest är vardagsnära design – tjänster och föremål utformade med omtanke. När man ser att det finns en tydlig designtanke bakom något uppskattar man det på ett djupare plan. Efter många år i fältet har jag lärt mig att uppmärksamma hur design påverkar oss i både stort och smått.

Det finns alltid en slutanvändare i åtanke – det är själva kärnan i designprocessen. Oavsett om det handlar om förpackningsdesign, webb, grafisk form, fordon, möbler, mode, tjänstedesign eller bruksföremål. Jag blir glad och stolt varje gång jag ser hur många svenska formgivare skapar framgångsrika företag och verksamheter.

Själv är jag väldigt intresserad av olika material och hur de kan användas och återanvändas av formgivare och arkitekter – särskilt trä och textil. Jag fascineras också av det som växer fram hos nästa generations formgivare, till exempel på de årliga examensutställningarna.

Hur håller man en organisation som Svensk Form relevant?

Genom att vara lyhörda och nyfikna på det som är nytt. Vi måste lyssna på våra medlemmar och på vad som bubblar vid designbranschens frontlinje. Vi ska tidigt förstå vad människor engagerar sig i. Då blir vi relevanta – och då växer vi.

Förnyelse är alltid nödvändig, särskilt i hur vi samarbetar och organiserar oss. Jag vet att mycket redan görs inom Svensk Form, inte minst på kansliet och i regionalföreningarna. Min uppgift som ordförande är att stötta det arbetet, så att riksorganisationen kan utvecklas på bästa sätt.

Var ser du Svensk Form om fem år?

Jag hoppas att Svensk Form har vuxit – både som organisation och som plattform för alla som engagerar sig i form och design. Att vi har fler medlemmar, större resurser och ett starkare genomslag. Att vi fortsatt är en tydlig röst för designens värden – både i debatten och i människors vardag.

Jag vill också att de regionala föreningarna ska ha utvecklats på egna villkor, och att Form fortsatt är en självklar och inflytelserik tidskrift – både i Sverige och internationellt. Sist men inte minst hoppas jag att Svensk Form om fem år har en betydligt starkare ekonomi, med fler bidragsgivare och partners. Form och design förtjänar att växa och ta större plats, och jag vill gärna vara med och bidra till den utvecklingen.

Svensk Form hälsar Anna Rygård varmt välkommen som ny styrelseordförande.
Med sin djupa erfarenhet, sitt helhetsperspektiv och sitt starka engagemang för både form och samhällsutveckling kliver hon in i rollen med både kompetens och lyhördhet. Tillsammans med Anna ser vi fram emot att stärka Svensk Forms närvaro i hela landet och utveckla föreningens arbete vidare – med respekt för vårt rika arv och siktet inställt på framtiden.