Vem tar ansvar för klimatanpassningen?

Extrema väderhändelser och naturskador blir allt vanligare. Redan i dag är dessa skador omfattande och kostar årligen stora belopp. Genom en större uppslutning, tydligare ansvarsfördelning och skarpare lagstiftning kan effekterna av extrema väderhändelser minskas. Det skriver Svensk Försäkring i en ny rapport som publiceras i dag.

Redan i dag är de klimatrelaterade skadorna omfattande och kostar årligen stora belopp. Försäkringsbranschen ser med oro på denna utveckling. Försäkringsföretagen har inget formellt ansvar för klimatanpassning men spelar en viktig roll då de hanterar skador och ersätter drabbade försäkringstagare. De arbetar också sedan länge med att förebygga skador som kan uppstå vid extrema väderhändelser.

I dag erbjuder de svenska försäkringsföretagen ett gott försäkringsskydd för klimatrelaterade skador, både till företag och till konsumenter. Till exempel så ingår skydd för översvämningsskador i vanliga hem- och villaförsäkringar. Detta är relativt unikt.

— Försäkringsföretagen vill även i fortsättningen kunna erbjuda ett omfattande skydd vid klimatrelaterade skador men det förutsätter att klimatanpassningen tar fart. Det kan bli mycket svårt att till exempel försäkra fastigheter som återkommande drabbas av översvämningar, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring.

Kostnaderna för klimatrelaterade skador ökar

Redan i dag är de klimatrelaterade skadorna omfattande och kostar årligen stora belopp. Översvämningar, storm- och åskskador samt skogsbranden i Västmanland gav många skador under 2014. Översvämningsskadorna ökade mest. Enbart för försäkringsbranschens beräknas kostnaderna dessa skador att uppgå till över en miljard kronor. Utöver detta tillkommer samhällskostnader för räddningstjänst med mera.

Försäkringsföretagens kostnader för översvämningsskador

* Preliminära uppgifter

Vad behöver göras?

Svensk Försäkring föreslår att:

• det tas fram en övergripande nationell strategi för klimatanpassning
• ett enskilt departement får det övergripande ansvaret för frågor som rör klimatanpassning och att en samordnare utses
• det tydliggörs vilken myndighet som ska ha det övergripande och samordnande ansvaret för klimatanpassning
• finansieringsansvaret tydliggörs och utformas så att det skapar incitament till klimatanpassningsåtgärder för framförallt kommuner och enskilda fastighetsägare
• preskriptionstiden för beviljande av bygglov enligt plan- och bygglagen sätts till 30 år.
• alla kommuner tar fram en klimatanpassningsplan
• kommunernas anpassningsarbete omfattar nybyggnation men även befintlig bebyggelse och infrastruktur
• det fastställs i föreskrifter att en kommun ska kunna hantera en definierad skyfallsmängd, förslagsvis i form av ett s.k. 100-årsregn