Pengar till kulturen äts upp av hyreskostnader visar ny rapport

Ökande hyreskostnader minskar sakta den offentligt finansierade konstnärliga verksamheten och människors tillgång till kulturupplevelser. Museer och scener med staten som hyresvärd har sämst dialog med sina hyresvärdar. Det framkommer i en ny rapport från Svensk Scenkonst och Sveriges Museer.

Svaren i en gemensam medlemsundersökning från Svensk Scenkonst och Sveriges Museer visar att hyrorna upptar en allt större del av verksamheternas totala kostnader och att hyresgäster med staten som hyresvärd är minst nöjda med sin hyressituation. Bland svaren framkommer att framför allt de statliga kulturlokalerna lider av en lång underhållsskuld där stora renoveringskostnader nu läggs på hyresgästen. Flera medlemmar anger också att regionala och lokala hyresvärdarna genomfört eller har aviserat hyreshöjningar som påverkar vad man kan genomföra i verksamheten.

Ett sluttande ekonomiskt plan

Slutsatsen i rapporten är att en betydande del av landets museer och scenkonstaktörer har stora ekonomiska utmaningar och upplever det svårt att fullgöra sitt uppdrag med befintliga medel.

I enkätsvaren uttrycks också en stor oro över att den konstnärliga kvaliteten påverkas och att allmänhetens tillgång till kulturupplevelser och kulturaktiviteter försämras.

- Bilden som framkommer i denna undersökning visar det som vi länge har varnat för, nämligen att de offentliga anslagen är otillräckliga och snabbt äts upp av ökande hyror. I förlängningen kommer det att få allvarliga och långsiktiga konsekvenser för publikens möjlighet att ta del av scenkonst av hög kvalitet i hela landet. Nu mer än någonsin behöver politiken förstå och skydda kulturens värden, säger Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst.

Svensk Scenkonst och Sveriges Museer kräver nu flera åtgärder för att vända utvecklingen. Man föreslår bland annat att regeringen skyndsamt tillsätter den aviserade utredningen som ska se över hyresmodellerna för de statliga kulturfastigheterna. Men också att det tas fram hyresmodeller inom kommuner som regioner som möjliggör att kulturverksamheter kan fortsätta bedriva sin verksamhet i den omfattning de gör idag.

- Det är inte rimligt att förvänta sig att våra medlemmar ska kunna uppnå de kulturpolitiska målen och tillgängliggöra kultur till medborgarna om de inte har råd med lokalerna där verksamheten bedrivs, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare för Sveriges Museer.

Bakgrund/Fakta

I slutet av 2023 genomförde branschorganisationen Sveriges Museer samt bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst en gemensam medlemsundersökning. 440 chefer fick möjlighet att svara hur läget för kulturen är just nu och 192 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 44 procent. I undersökningen ställdes frågor om det ekonomiska läget, hyressituationen och om framtidsutsikter och budgetprognoser för kommande år. Enkäten undersökte också hur väl medlemmarna upplever att principen om armlängds avstånd fungerar i praktiken och om hur väl man anser att huvudmän och hyresvärdar har förståelse och kunskap kring verksamhetens behov och förutsättningar.